Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
digt fullfölja det förra alternativet oeh fortfarande leda sina
folk på krigens och eröfringarnas blodbestänkta bana; den
andra genom att sedan de transmarinska besittningarna gått
förlorade, lika konseqvent fasthålla det sednare alternativet, och
icke ens låta de mest lockande tillfällen draga sig bort ifrån
•Skandiens klippor. I viss mening kunde således Karl X
Gustafs och Karl XIV Johans politik betraktas såsom hvarandras
fullkomliga motsatser; och likväl hade de det förnämsta,
sjelfva grundfärgen, gemensam — hvardera var rent skandinavisk.
Gustaf II Adolfs nyss anförda ord innehålla icke blott
olikheterna, utan äfven föreningsbandet dem emellan.
Djupa voro de missförhållanden, som rådde inom den
svenska statskroppen, då Karl X Gustaf blef dess styresman. De
abalienerade kronogodsen och räntorna bildade allt vidare luckor
i statsbudgeten, hvilka de nyssvunna provinserna långt ifrån att
fylla tvertom hjelpte till att förstora. Hade adeln genom
tapperhet och snille väsendtligen medverkat till landvinningarna,
så hade den också vetat att göra sig väl betalt derföre, ända
derhän att åtskilliga provinser, såsom t. ex. Halland, blefvo
så helt och hållet bortdonerade till belöningar, att kronan af
deras besittning årligen hade en kännbar pekuniär förlust.
Stora privilegier kommo härtill och gref- och
friherrevärdighetens kronor smyckades med den ena efter den andra af
konungamaktens attributer. Den mellanbalk aristokratin
uppförde emellan thronen och folket blef — ju högre den
tillväxte — desto olidligare; ja de ofrälse ståndens missnöje och
partisöndringen hade redan gått så långt, att man på 1650
års riksdag allvarsamt befarade ett inbördes krig i landet.
Det är en känd sak att Karl Gustafs val till thronföljare och
de förhoppningar folket dervid fästade afledde denna hotade
fara. De krig, hvari Karl Gustaf såsom konung genast
kastade sig blefvo en ny — och såsom Geijer anmärker, behöflig
afledare för ståndsstridigheterna. Karl X ville först — om
vi få begagna en sådan liknelse — fullända Gustaf Adolfs och
Axel Oxenstjernas byggnad; han ville först skaffa déri sin
behöriga yttre form, innan han med allvar ämnade sysselsätta
sig med dess inredning. Hans planer voro likväl tilltagna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
