Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den förste skriftställare, hvilken egnade finnarne en
välvillig uppmärksamhet, var brukspatron Abraham
Hülphers, som år 1757 företog en resa genom Dalarne och i
sin 1763 häröfver utgifna dagbok inom hvarje sockenbeskrifning
under rubriken „Finnmarken“ anför hvad han
sett eller hört om därboende finnar; på samma sätt förfor
han vid utgifvandet af sina samlingar om Norrland. Det
andra landskapet, utom Dalarne, hvari finnar bodde i stort
antal, var Värmland. Dess nitiske häfdatecknare
prästmannen Erik Fernow har i sin „Beskrifning öfver
Värmeland“, 1773, lämnat några kortfattade uppgifter om
finnskogarnas folk. Därefter kan nämnas en af Olavus
Linderholm författad akademisk afhandling (12 sidor) „De
Fennonibus Vermelandiæ“ Uppsala 1788, hvilken två år
senare fann en fortsättning i en af Linderholm och Emanuel
Ullgren utgifven disputation (18 sidor) med samma titel.
Med ledning af detta arbete samt Hülphers och Fernows
skref H. G. Porthan i Åbo Tidningar 1793 en uppsats
„Om de på Svenska sidan boende Finnar“. Den finska
historiens fader var sålunda den förste i Finland, som åt
dessa fjärran boende finnar egnade någon uppmärksamhet.
Med större ifver och framgång åtog sig några årtionden
senare vår landsman, studenten Karl Axel Gottlund,
deras sak. Under sommaren 1819 och senare hälften af år
1821 vandrade han omkring i deras hemtrakter och efter
återkomsten till Stockholm sökte denne „skogsfinnarnes apostel“,
att med ungdomlig entusiasm värka för en förbättring af
dessa sina återupptäkta landsmäns ekonomiska och intellektuella
väl. Hans väckelserop upptogos icke väl af det svenska
prästerskapet, men icke dess mindre hade de till följd,
att ett par kyrkor uppfördes och några nya vägar anlades
i de värmländska skogsbygderna. Men dessa välvilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
