Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 25 —
Boskapslängden för Värmlands bärgslag s. å. utvisar,
att 26 finska familjer då bodde där.
Aminoff änger33 följande värmländska finnars
boningsplatser:
Henrik Häkkinen36 upptog år 1646 ßatsjöbärg (Hvitsand),
Henrik Henriksson „ „ „ Mulltjärn (Östmark),
Erik Puranen „ „ 1647 Purola „
Olof Koo (Lehmoinen) „ „ „ torp å Biolstad (Dalby),
Jakob „ „ „ Flatåsen (Ny).
Uti Fryksände angifvas såsom nybyggen:
Hvite-tjärn, upptaget 1647, och Hvitsand 1649; i Dalby:
Rög-den 1649, Bjurbärg och Kringsbärg 1650 samt Medskogen
1652; i Ny Viggen 1650. Före år 1648 hade vidare
tillkommit Skallbäcken37 och före 1661 Norra och Södra
Lekvattnet, Kinsjön, Mackartjärn och Järpliden.
I Fryksdals härads dombok nämnas i Gräsmark:
Långtjärn, upptogs 1640, skattl. 1646, inlöstes till skytte
1661, Ulfsjön, skattl. före 1648, Norra Ängen och Mangen
före 1650, Ragvaldstjärn, skattl. 1652, Timobonäs 1671 o. s. v.
I Nås bebygdes Digerleden af Pål Vilhuinen, hvars
nedsytnings8edel var daterad d. 29 febr. 167038.
Gottlund antecknade under sina vandringar genom
finnskogarna flere uppgifter om finnhemmans bebyggande,
men emedan hans sagesmän ej kunde angifva vissa bestämda
årtal, då det skedde, hafva vi ej tidigare infört dessa
notiser under landskaps- eller socknerubrikerna, utan nämna
dem särskildt för sig.
Östmark: Sigfrid Hämäläinen, „en utbasad skälm",
upptog Runsjötorp. Johan Kauttoinen bebygde
Bunsjö-viken, Yrjö Porkka Kalfhöjden och Anders Moilainen
Sorktjärn.
Ny: Esko Bämäinen, „grymt stark", anlade Diger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
