Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. Beskattningen af finnarnes jordlotter.
fjvad den allmänna skattläggningen af jord i Sverige
beträffar, påminna vi om, att den ända in på 17:de seklet
flerstädes upprepades årligen, emedan Gustaf Vasa ej
hunnit, och hans närmaste efterträdare försummat att låta
bestämma jordlägenheternas storlek efter ett visst
hemmantal och skattlägga dem till en ständig ränta. Vid
värderingen utgick man ursprungligen från penningeräkningen
och uppskattade jorden i penninge-, öres- och marksland,
sålunda att ett penningeland motsvarade 1/u tunnland, ett
öresland ett tunnland och ett markland 8 tunnland l.
Skattläggningen värkstäldes enligt Kalmarrecess 1483 „af tolf
gode och beskedlige män i hvart härad", och till
deltagande i förrättningen förordnade Karl IX domaren och
fogden, hvilka jämte nämden skulle efter de 6 frihetsårens
utgång, skattlägga finntorpen „efter som där kan vara med
ägor godt och lagligt till". I öfverensstämmelse härmed
skattlades i Hanebo2, Bollnäs och Hassela år 1609 de
torp, som 9 finnar upptagit, enligt en beräkning af 11/2
till 4 öresland för hvarje. År 1619 skattlades fyra finnar
i Alfta, 1621 en i Bollnäs och 1623 två i Färila såsom
ägare af 2 öresland hvarje 3. Med ledning af denna första
värdering bestämde man senare jordlotternas storlek i hela
hemman eller bråkdelar däraf. [„Ett helt hemman eller ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
