Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VIII. Kulturtillståndet och själavården under
17:de och 18:de seklen.
Den grad af upplysning och bildning, som omkring år
1600 förefans i de finska emigranternas hembygder i
Finland, var ganska låg. Ringa var därför det mått af
vetande utvandrarena medförde till sina nya hem. Det sträkte
sig föga utöfver kännedomen om förfädernas nedärfda
seder och sätten att fylla det hvardagliga lifvets behof. Rykta
ur kretsen af sin folkstam, spridda i ödemarkerna och
omgifna af ett främmande folk, måste därför de finska
familjerna i Sverige en längre tid framåt stå stilla i sin
andliga utveckling. Det de af gammalt kände till, det höllo
de troget vid, men någonting nytt lärde de sig ej, så länge
den stiglösa skogen var deras hem, och deras språk
bildade en mur kring deras värld.
Sången och sagan dogo därför ej ut i deras krets,
utan fortplantades troget från släkte till släkte. Magister K.
Krohn, som år 1885 antecknade flere folksagor i Värmland,
anser, att många af dem leda sitt ursprung från Savolaks,
och emedan de till sitt innehåll antagligen föga förändrats,
utgöra de ett viktigt bevis för sagodiktens ståndpunkt omkr.
år 1600 i Savolaks1. Af visorna och gåtorna samlade
Gottlund och Aminoff2 ett mindre antal; en fortsatt skörd
af folkpoesins alster i finnskogarna vore därför önskvärd.
Några medel till befordrande af vetande och nöje,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:44:07 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fiimellsv/0118.html
