Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de väl förr varit väl okunniga, men nu finner man, att
de flesta kunna svara för Lutheri katekes samt Laurelii
och Svebilii frågor, och gifva ingalunda efter, utan
fastmer visa i förståndet kvickhet och munterhet, så att i
proportion man kan finna flere vårdslösa i socknarna än
i finnmarkerna.“ S. å. funnos i Nås icke mer än 2 gamla
gummor, som ej kunde annat än finska.
Vid de första finnarnes bosättning i Värmland
utgjorde detta landskap blott ett prosteri; det delades 1596
i Öster-, Väster- och Mellan-Sysslet. Af superintendenterne,
hvilka först bodde i Mariestad och från 1643 i Karlstad,
var den andre i ordningen, Matias Molitæus, född på Åland,
och hans efterträdare, Petrus Melartopæus, „grundrik och
höglärd“, född i Finland, men att desse trädt
finnskogarnes folk närmare, förmäler ej tideböckerna. [Stiftets
prästerskap stod för öfrigt omkr. 1640 på en ganska låg
bildningsgrad, ty i hvartannat af domkapitlets protokoll finner
man präster anklagade för slagsmål, fylleri, otukt samt
gräl med hvarandra eller åhörarena27.]
Beträffande finnarnes i Värmland religiösa
förhållanden i medlet af 1700-talet kunna vi efter landsh. grefve
Adolf Mörners beskrifning öfver Värmland 1762 anföra
följande: „Finnarne utmed norska gränsen i Ny och Dalby
socknar hafva merendels 4, 5, 6, ja somliga 7 mil till
kyrkan, dit de således sällan komma, isynnerhet de gamla;
för den skull hålles utom de vanliga husförhören om hösten
predikan och kommunion två gånger om året, vintern af
pastor och sommaren af kapellanen, uti fyra stycken af
dessa hemman, dit den öfriga finska allmogen då mangrant
samlas, och varder där den heliga nattvarden utdelad åt
gammalt folk, hafvande hustrur och de sjuka. Vid sådana
tillfällen pläga ock en stor del af de norska nästgränsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>