Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 168 —
hvar och en fått den portion henne var närmast. Af dessa
äro 7 på den svenska och 8 på den norska sidan belägne,
hvilka alla liksom emellan sig innesluta den gemensamma
skogen; och äro deras namn som följer: på svenska sidan
Eda, Gunnarskog, Gräsmark, Fryksände, Östmark, Ny
socken och Dalby, på den norska: Vinger, Brandvold,
Grue, Hoff, Aasnæs, Vaaler, Elfverum och Trysild. Af dessa
hafva finnarne i Eda och Trysild såsom de ytterst belägne,
redan gått ut både till språk och seder, de förre till
svenskar och de senare till norrmän, så att bland dem numera
är intet spår öfrigt af deras härkomst. Således kan här ej
blifva fråga om andra, än de 13 återstående socknarnas
Finnmarker, af hvilka blott en liten del af Gräsmarks norra
Finnskog, och något mera af Elfverums södra får
innebegri-pas, emedan den förra sträcker sig för mycket i öster och
den senare för mycket i väster, för att med de andra kunna
förenas.
Vi löna för det närvarande 13 till 14 präster, och i
förhållande därefter en mängd af världsliga tjänstemän;
och likväl se vi oss sällan i tillfälle att af dem göra oss
gagn. Ej blott vår aflägsenhet från kyrkorna och den
bebodda socken, som utgör vanligen 2 till 5 mil, och
däröfver, utan ock de höga fjäll och de sanka myrar, vi skola
öfvervandra, där ingen väg eller stig, utan nästan en
instinkt, leder oss fram, hindra oss att oftare än en eller
två gånger om året, kunna besöka dessa kyrkor: hvilket
sker, antingen då träsk och sjöar äro tillfrusna, eller då
torkan om sommaren gjort det möjligt att beträda
mora-sen. Af samma skäl kunna vi lika sällan se Prästen hos
oss; hvarför vi ock från honom varit skilde oftast hela
året, ja halfva om icke hela decennier, hvilket alt vi
framdeles skola bevisa. Häraf händer att våra föräldrar dö
oaflöste, våra barn odöpta, och att vi själfve måste, i brist
af tillfälle att höra Guds ord, anse oss liksom utestängda
ifrån hela Kristenheten. Men ej nog därmed, att vi sakna
den prästliga vården: äfven i borgerligt hänseende medför
vår förening med dessa aflägsna socknar en mängd
olägenheter och besvärligheter. De långa resorna, stundom 8
till 10 mil, som landsvägsarbetet, tingen, skjutshållet,
pålysta möten och sockenstämmor fordra, kosta en otrolig
uppoffring af tid och möda, hälst de i brist af vägar
måste ske till fots, och de ådraga oss, om vi dem försumma
lagsökning och böter.
Detta torde vara tillräckligt, att bevisa orimligheten
af förening med församlingar, från hvilka vi på alt sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
