Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Det ekonomiska tidevarvet.
grad ett slag för den nya vetenskapen. Ty Kraftman förde
med skicklighet dess talan och vidhöll, att en grundlig kun-
skap i hushållningen tävlade om företräde framför all annan
världslig vishet 1
).
Det lyckades också snart för Åbo akademis dåvarande
kansler, C. G. Tessin, en av Linnés och den nya veten-
skapsakademins varmaste
gynnare, att
genom framhållande
av nödvändigheten för den studerande ungdomen i Åbo
att bibringas grundliga insikter i de ekonomiska veten-
skaperna utverka inrättandet av en särskild professur i detta
ämne. Detta skedde genom ett kongl. förordnande av den
30
/i 1747, och det märkliga för tiden var, att den ena av
de båda professionerna i latin, den s. k. poeseos professio-
nen, indrogs och ersattes med en lärostol i ekonomi. Vil-
ken vikt och betydelse man tillskrev denna nya lärostol,
framgår icke minst därav, att en särskild instruktion utfär-
dades för ekonomie professorn vid Åbo akademi. Instruk-
tionen har sitt stora intresse, emedan här fastställdes som
normgivande för det nya undervisningsämnet det av veten-
skapsakademin utstakade förbundet mellan oeconomie och
naturvetenskaper.
Det visar sig av instruktionen, att vederbörande icke
blott ville få till stånd en lärostol för det nya ämnet, utan
att därmed även avsågs en delning av läroområdet för pro-
fessionen i fysik. Till denna hade även naturvetenskaperna
tidigare räknats, men nu skulle de särskiljas från densamma
och förenas med den nya ekonomie professuren. Till dess
område skulle främst höra de vetenskaper, varpå ekonomin
i riket egentligen skulle grunda sig, och dessa discipliner
voro mineralogi, botanik, zoologi, kemi. Det betonades
att undervisningen i dessa ämnen icke blott skulle avse
bibringandet av kunskaper om stenar, växter, djur m. m.,
utan även „nyttan som de kunna göra i hushållningen
11
.
Sedan den naturvetenskapliga grunden sålunda var given,
fordrades av ekonomie professorn, att han skulle meddela
en grundlig undervisning rörande de fyra näringsfång,
]
) Jfr mitt arbete »Finlands litteratur under frihetstiden" s. 236 —239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
