Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Det ekonomiska tidevarvet.
tagas ur naturens eget sköte, men huru kan den komma
åt dem, som varken känner naturens alster, än mindre är
granskare av dess föremål?" De ekonomiska sanningarna
borde därför bestyrkas dels med „påliteliga rön och försök,
dels ock bevisas av de principer och upptäckter, som i
naturalhistorien, fysiken och kemin finnas förut utredde och
erkände". Skedde icke detta, bestod all hushållskunskap
endast i några styckevis här och där spridda underrättelser.
Och endast på den antydda vägen kunde man komma till
grundlig kunskap i den allmänna hushållningen.
Förbundet mellan ekonomi och naturvetenskap var
sålunda en fundamental princip, som orubbligt vidhölls.
Studiet af de naturvetenskapliga disciplinerna antog denna
praktiska riktning, som man hade åsyftat. Det blev eko-
nomisk botanik, ekonomisk kemi, ekonomisk medicin m. m.,
som nu hade sin blomstringstid vid akademin. Men å
andra sidan behandlades de rent ekonomiska ämnena en-
ligt naturvetenskaplig metod. Så indelades tidens lant-
brukslära eller geoponin, som den då kallades, i botanisk,
mineralogisk, kemisk o. s. v. geoponi. Å ena sidan en
ekonomisk naturvetenskap, å andra sidan en naturveten-
skaplig ekonomi.
Om också ekonomi i förbund med naturkunnighet
nu afgjort trädde i förgrunden, blev därför ej den rent
naturvetenskapliga eller den i egentlig mening linnéanska
riktningen försummad. Vid sidan av det ekonomiska syss-
lade man fortfarande med rent botaniska, mineralogiska
och kemiska uppgifter. Man samlade fortfarande natur-
alster, beskrev dem och publicerade sina rön, eller också
öfverlämnade man sina samlingar till den store läromästa-
ren för att av honom begagnas i sina epokgörande arbeten.
Det var i främsta rummet Linnés lärjungar, som här ver-
kade på det naturvetenskapliga området och troget gingo
i hans spår mot det av honom utstakade målet. På samma
sätt som Linné hade gjort i Sverige, ville man även
upp-
arbeta Finlands naturalhistoria. Meningen var, att även vårt
lands naturalier skulle genom utgivna skrifter till sina arter
och egenskaper bliva bekantgjorda för världen. Äfven fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
