Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Pehr Kalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Det ekonomiska tidevarvet.
Oeconomia definierades av Kalm som „en konst och veten-
skap att rätt förskaffa sig ägodelar och sedan rätt bruka de-
samma „Ägodelar kallas de ting, som äro
tagne av 3 natur-
sens riken samt elementerne som vatn etc.“ Oeconomien in-
delades i publika och privata. Oeconomia privata delades i
lantbruk, bergverk, manufakturer och handel. Härtill räknades
även jakt eller djurfänge och fiskeri.
Oeconomia publica åter hade att
göra med de mått och
anstalter, som överheten vidtager att befrämja allmänna välgån-
gen, så att allt tillgår i behörig ordning i riket. Den sön-
derföll i icke mindre än åtta särskilda delar, nämligen oecono-
mia publica cameralis, ruralis, metallurgica, opificiorum, com-
merciorum, medica och urbica samt politik. Enligt Kalms
mening skulle oeconomia privata och publica vara väl förenade
och ej strida mot varandra, om samhället eljes skulle må väl.
Ifall anteckningarna icke äro ofullständiga, synes Kalm
i denna sin föreläsningskurs enbart ha sysslat med den
privata ekonomin och inom dess gebit huvudsakligen endast
med lantbruk 1
). Enligt Kalms åsikt var åkerbruket i Sverige
ännu ej drivet till behörig höjd. Ängsskötseln eller prati-
kulturen befann sig hos oss ännu i lägervall. Särskilt
ivrade Kalm, såsom tidens ekonomer över huvud, för en
bättre skogsvård och mot svedjandet och det oförnuftiga
ödslandet med skogarna. Han påpekade bl. a. att sko-
garna
i Sverige och Finland voro högst nödiga för utrikes-
handeln, ty det var med dem vi för det mesta betalade de
utländska varor, som i allt större mängd hade begynt im-
porteras. Till utlandet exporterades årligen omkring 50,000
*) Han kommer likväl i detta sammanhang även in på den för
hans tid så livligt diskuterade frågan om varuutbytet med utlandet,
framhållande bl. a. att Sverige, oaktat dess naturliga goda förutsättnin-
gar för jordbruket, årligen måste taga från utlandet 450,000 tunnor
spannmål, som betingade sig det »hiskeliga" priset av 22 l
/ 2
tunna guld.
Egendomligt nog framhöll han som en av orsakerna till den stora
sädesimporten brännvinet, som brukades alltför mycket, ehuru det var
ganska skadeligit och orsaken till vår korta livstid och margahanda kranck-
heter. »Brännvin förorsakar håll och styng, hvarmed de som supa myc-
ket därav, plågas*. Till brännvin åtgick årligen i riket 300,000 tunnor
säd. »Skulle detta ej vara, så behövde man ej hämta så mycket spann-
mål utom landet."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
