Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Pehr Kalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Det ekonomiska tidevarvet.
detaljerat nyttighetsprogram, bland dem även flere helt
lustiga
1
). Några år senare sökte en annan av Kalms ele-
ver ien gradualavhandling
2
) närmare påvisa till vad våra
inländska växter voro nyttiga. I särskilda punkter avhand-
lar författaren deras nytta: l:o i medicin, 2:o som tjänliga
till bröd och annan mat i dyr tid, 3:o för tillverkning av
viner och andra drycker, 4:o för ängsskötseln, 5:o vid fär-
gerier.
Kalm sökte även verka för ett allmännare anställande av
meteorologiska observationer i landet. Tills dato hade sådana
verkställts enbart av några enskilde lärde i Åbo, såsom Leche
och Kalm själv, som var en
mycket flitig och intresserad obser-
vatör. Under C. F. Mennanders presidium hade utkommit en
latinsk avhandling om nyttan av meteorologiska observationer i
fysiken. Tidigare hade man dock endast antecknat termometer-
och barometerstånd, vindens
riktning och styrka samt nederbörd.
Detta var ju allt gott och väl, men om meteorologin även skulle
tjäna den allmänna hushållningen och inrangeras bland de
nyt-
tiga vetenskaperna, borde också flere andra för ekonomin värde-
fulla observationer tillkomma. len akademisk skrift
3
) angavs
programmet för sådana med tidens fordringar stämmande observa-
tioner. I en dagbok med ända till tolv kolumner skulle dag-
liga anteckningar göras och de rent
meteorologiska ökas med
observationer av nytta för
ekonomin, t. ex. om tjälens försvin-
nande, sånings-, axbildnings-, blomnings- och skördetiden för
olika sädesslag, trädgårdsväxternas planteringstid och vidare ut-
veckling, slåtter och skörd, pris å olika produkter, frost m. m.
dylikt. Sålunda skulle alla vetenskaper bringas att
tjäna den
allmänna hushållningens stora sak.
Slutligen följde en handledning huru naturalhistorien
i sin helhet skulle studeras, för att den största nytta av
detta studium ej blott för den enskilde utan även för det
J
) Så lydde bl. a. frågan 44: „Vilka örter göra folk rasande och
galna?“ samt frågan 47: „Vilka örter kastade i vatn göra fiskar yra?“
o. s. v.
2
) Enfaldige Tanckar om Nyttan och Nödvändigheten af wåra
Inhemska Wäxters Kännande av Henrik Enckell (1760).
3
) Oförgripeliga Tanckar om Sättet at anställa
Meteorologiska
Observationer och theras Nytta i Oeconomien av And. Gudseus (1754).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
