Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Pehr Kalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Det ekonomiska tidevarvet.
och söker öppna sina landsmäns
ögon genom att uppvisa, huru
mån man i utlandet var om skogarnas besparande.
Lithanders skrift är närmast ett uttryck för de tankar, som
Kalm hade uttalat i sina akademiska
föreläsningar.
Som en faktor, vilken i väsentlig grad bidrog till det
allmänna skogsskövlandet, framhölls att skogarna då voro
allmänningar. För att göra slut på det onda var det där-
för oundgängligt nödvändigt, att skogarna skulle skiftas.
Detta yrkades redan av de nyssnämnde Stilman och Lithan-
der, men utvecklades sedermera med ännu större eftertryck av
dåvarande filos, kandidaten, den sedermera berömde ärkebiskopen
Jacob Tengström i hans gradualavhandling „Oförgripeliga Tan-
kar Om Storskiftets Nödwändighet I anseende Til Skogarnes
bättre wård“ (1775). Författaren påvisar hur likgiltig allmogen
var för skogarna, då de ej voro någons privata tillhörighet. Att
förvandla dem till privategendom, skulle bliva en den kraftigaste
sporre till en bättre skogsvård.
Var lantbruket bland hushållsvetenskaperna det
egent-
liga huvudområdet för Kalms lärjungar, så finner man dock
att de ej voro främmande för övriga grenar inom ekono-
mins vidsträckta fält. Det är ju ett bekant faktum, huru
man under frihetstiden ivrade för handel och manufakturer
såsom de verksammaste medlen att öka rikets flor. Att
dessa ämnen även voro föremål för dryftning inom våra
akademiska kretsar, därom vittnar i sin mån den akade-
miska litteraturen. Också av Kalms lärjungar beröras icke
sällan hithörande frågor. Man såg i handeln ett av de
främsta medlen till att höja invånarne i välmåga, styrka
och anseende. Det var tidens stora strävan att söka sätta
landets egna alster i rörelse och försälja dem till utlandet.
Man ville framför allt öka exporten på importens bekost-
nad, „på det penningen, som
ger samhället liv och styrka,
intet måtte från landet utskeppas". Var importen större än
exporten, „så utmärker det samhällets svaga och avtagande".
Sådana eller liknande tankar finner man uttalade i flere av
tidens akademiska skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
