Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Pehr Kalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Det ekonomiska tidevarvet.
kunna fås att trivas i Sverige och att en inhemsk silkesavel
därigenom skulle möjliggöras. Vid beskrivningen av dessa
amerikanska trädslag följde Kalm i huvudsak samma program
som hans
lärjungar vid skildringen av de inhemska träden. Bo-
taniska beskrivningar förekomma endast i förbigående. Huvud-
vikten lades på framställningen av dessa träds egenskaper, nytta
och användning i den allmänna hushållningen. Av stort intresse
äro även meddelandena om de odlingsförsök, som Kalm hade
anställt med dessa trädslag i sina
trädgårdar i Åbo. Han hade
medfört en myckenhet frön av desamma samt utdelat av dem
åt intresserade
personer
i Sverige, särskilt i Göteborg och Stock-
holm, medan han
själv utsådde frön i Åbo. Han lyckades upp-
bringa såväl valnötsträd som hagtorn och fann att de rätt väl
uthärdade även de kallaste vintrar, men att frukterna i
regeln
ej kunde komma till mognad i följd av våra korta somrar.
Dock hade han understundom lyckats få även frukter. Redan
tidigare hade Kalm i Handlingarna för 1761 meddelat intressanta
rön om den inverkan, som den starka vinterkölden 1759 —60
haft såväl på vilt växande träd och buskar som på från utlan-
det importerade samt särskilt sådana, som uppkommit av frön
från norra Amerika 1
). Kalm byggde då på nio års rön och
försök, och han
säger sig därvid ha inhämtat, „
att en stor hop
av förenämnde från utrikes orter till oss hitbragte träd och buskar
kunna tämmeligen bärga sig hos oss, även under den strän-
gaste köld, när vintern är stadig“. Däremot hade han funnit
att de lida mest, när det om vintern varierar mellan regn och
tö samt sträng köld. På grund av sina rön trodde sig Kalm
även ha erfarit, att de nordamerikanska träden bättre uthärdade
våra vintrar än de flesta utländska, som i långa tider varit plan-
terade i landet, ja bättre än några inländska vilt växande
2
).
Kalms sista bidrag till vetenskapsakademins handlin-
gar är av år 1778 eller året före hans död. Under icke
mindre än fyra decennier hade han varit en flitig med-
arbetare och ingen av hans finländska samtida ha lämnat
så många bidrag. Vad som på sin tid gav dem stort
0 Denna märkliga uppsats blev av akademin belönad med guld-
medalj av 10 dukater.
2
) Denna fråga behandlades även av en av Kalms elever Gabriel
Rein i en avhandling „Tanckar Om den skada, Som Kjölden tilfogar
Åker- och Trägårds skötseln i Finland" (1768). Här nämnes att 1768
års kalla vinter dödat plommon-, körsbärs- och en del äppelträd samt
även lönn, hagtorn och slån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
