Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Pehr Kalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Det ekonomiska tidevarvet.
särskilt i Kanada, att senare författare av hans strödda
reseanteckningar kunnat sammanställa en totalbild av det
inre livet i landet i medlet av 1700-talet. En sådan sam-
manställning har gjorts av Seved Ribbing i hans ovan-
nämnda uppsats.
Man kan här på ett ställe läsa allt vad Kalm förtäljer
om
regeringssätt, religion, seder och kultur i det ännu franska
Kanada. Särskilt intressanta äro de uppgifter han meddelade
om den kanadensiska kvinnan. Särdeles
anmärkningsvärd är
även Kalms ståndpunkt i den religiösa frågan. Även härut-
innan visar han sig vara den upplysta iakttagaren. Han ger
sig i
slang med
jesuitpräster, besöker nunneklostren och skild-
rar allt vad han ser objektivt och nästan frigjord från alla
protestantiska fördomar. Karaktäristiskt är hans besök i nunne-
klostret i Quebeck. Vid avskedstagandet sade abbedissan till
Kalm, att hon med sina
systrar skulle bedja till Gud, att han
skulle bliva en god katolik. Härtill svarade Kalm, att han var
ännu mer angelägen om att vara och förbliva en god kristen
och att han å sin sida skulle bedja till Gud, att de även måtte
bliva goda kristne, ty det vore den högsta graden av en rätt
religion man här i dödligheten kunde hinna till. Om man be-
tänker att endast några decennier hade förgått sedan ortodoxins
intoleranta tidevarv, varunder katolicismen ej hölls för bättre än
en ren djävulslära, så finner man även häri ett bevis på att
man nu befann sig i ett upplystare tidevarv.
Vad som icke minst bidrog till Kalms entusiasm för Kanada,
var att man där visade så stort intresse för naturalhistoriens upp-
odlande. Kalm trodde att det ej fanns många orter i världen,
där man
fogat så vackra anstalter till naturalhistoriens beford-
rande som i Kanada, och han säger sig här ha inhämtat flere
sätt, huru naturalhistorien skall appliceras till politiken och stats-
kunskapen för att göra ett land rikt och mäktigt. Det är många
av dessa här inhämtade
o
nya idéer han sedermera förkunnade i
sina föreläsningar från Åbo akademis kateder.
Den sista tryckta delen av Kalms resa avslutas den
5 oktober 1749, då Kalm befann sig på återfärd från
Kanada till Nya Sverige. I manuskript finnas ännu i
behåll Kalms dagboksanteckningar ända till den 11 juni
1750. I desamma skildras återresans fortsättning. An-
komsten till Newyork skedde den 25 okt. och till Filadelfia
den 19
nov.,
där Kalm sedan uppehöll sig över vintern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
