Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Pehr Adrian Gadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Adrian Gadd. 87
Nu övergick Gadd till det för vårt lands jordbruk så
viktiga nattfrostproblemet, vilket han vidlyftigt skärskådade
i sitt nästa arbete Tankar, Om Skadeliga fråstnätter, och
Fråstnästens upodling (1758). Gadd hade inlämnat sitt
arbete till vetenskapsakademin, och på grund av dess för-
månliga utlåtande blev det tryckt på akademins bekostnad.
Frågan hade nog tidigare föranlett rön och meddelanden,
bland annat av Lars Stenbäck (signaturen Iproclis) i en
uppsats „Underrättelse om skadelige Fråstnätter för Säd i
Österbotn“ (1742). Men Gadd upptog frågan i hela dess vidd
samt ville också giva sitt verk vetenskaplig grund „igenom
tillämpning av naturkunnigheten". Han byggde icke blott
på tidigare skrifter i ämnet, utan också på egna rön och
iakttagelser, vilka han gjort under flere års vistelse i frost-
ömma trakter och på sina naturalhistoriska resor i landet.
Akademins prokansler biskop Brovallius hade anmodat
honom att uppmärksamma allt, som kunde leda till upp-
lysning om frostfenomenet i våra bygder.
I själva arbetet, som sönderföll i sex kapitel, skildrade
han först arten och beskaffenheten av frostnästen, uppvisade
sedan orsakerna till nattfroster samt sökte slutligen angiva medel,
varigenom olägenheterna av froster skulle kunna förekommas.
Gadd behandlade sålunda ett problem, som alltsedan dess stått
på dagordningen och intresserat såväl jordbrukare som veten-
skapsmän. Hans iakttagelser rörande själva frostfenomenet äro
rikliga och detaljerade. Beträffande medel till frosters förekom-
mande redogör han först för sådana, som naturen själv anvisat,
för att sedan utförligt anföra vad genom „politiska författningar
“
kunde vinnas för ändamålet. Sådant vore bland annat jordens
torrläggning genom kanaler och utlopp, bildandet av en fond
till frostömma markers uppodling, offentliga premier för samma
ändamål o. s. v. Gadd giver också en förteckning på växter,
av vilka nödbröd kunde tillverkas under missväxtår. Han till-
godogör sig även utlandets erfarenheter i denna fråga och har
också begagnat flere utländska författares skrifter. Han giver till
slut den förhoppningsfulla utsikten, att „frostnästen i ett land
kunna uppodlas, bebos och hävdas samt skadeliga frostnätter
förekommas".
I nära sammanhang med nattfrostproblemet stå några
undersökningar, som Gadd ägnade klimatet och dess in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>