Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Pehr Adrian Gadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Adrian Gadd. 93
ning av jordarterna, jordens fruktbarhet m. m., vari han vidhål-
ler sina nyss refererade åsikter rörande växtnäringen samt tillika
giver en intressant översikt av den utländska forskningens stånd-
punkt i frågan. Vad Gadd
slutligen meddelar om jordens sve-
dande och kyttande, är också i allt det väsentliga hämtat från
hans äldre arbete härom. Faktiskt innehåller första delen knappt
något nytt, som ej redan vore känt från
tidigare skrifter.
Annat är dock redan förhållandet med andra tomen av
Gadds
geoponi. Den sönderfaller i trenne avdelningar, vilka
var för sig handla om hägnader och ägors stängsel, om betes-
hagar samt om ängsskötsel. Endast på det sistnämnda området
hade Gadd, såsom nyss nämnts, redan tidigare arbetat, var-
emot han ej förut uttalat sig rörande hägnader och beteshagar.
Den förstnämnda frågan hade dock mycket intresserat tidens eko-
nomer, av vilka i synnerhet Kalm och hans lärjungar livligt
pläderat särskilt för anläggande av levande häckar. Gadds för-
tjänst är emellertid att allsidigt ha belyst frågan genom en full-
ständig redogörelse för de olika slag av
stängsel, som kommit
till användning särskilt i norden. Levande häckar ansåg han
lämpliga endast för södra delen av riket samt fann bäst att
anlägga sådana av vilda träd, som tåla klimatet. Gadds fram-
ställning rörande inrättande av beteshagar vilade också, enligt
hans egen uppgift, på en fullständigare samling rön och anmärk-
ningar än
någon tidigare hade framträtt med. Nytt torde hans
förslag ha varit om beteshagarnas plantering med tidiga vårväx-
ter, på vilka han gav anvisning.
En hithörande fråga, som mycket uppmärksammades av
tidens naturalhistoriker och ekonomer, gällde vilka örter och gräs-
arter särskilt voro tjänliga som foderväxter åt kreaturen. Kalm
hade med stort intresse berört ämnet i sina föreläsningar om de
inhemska växternas nytta. Och Linné hade 1749 i sitt arbete
Pan Svecicus
givit en vidlyftig systematisk förteckning på alla
svenska örter, „
vilka av kor, hästar, får, getter och svinkreatur
antingen begärligen ätas eller ock alldeles ratas och förkastas,
då de gå fria och föda sig uppå våra betesmarker". Gadd hade
emellertid anställt nya rön i ämnet och såväl på grund av dessa
sina egna som andras försök meddelade han en ny Pan Svecicus
Renovatus, så utförlig och uttömmande man
gärna kunde begära
av ett allmänt arbete i lantskötseln.
Först med avdelningen om ängsskötseln kom Gadd in
på den egentliga jordbrukslärans område och hade för detta
arbete förfullständigat sina tidigare forskningar, därvid även be-
gagnande sig av flere utländska författares rön och anmärknin-
gar. Han behandlade såväl naturliga ängars skötsel som arti-
ficiell ängsodling, vilken sistnämnda han ansåg vara av dråpelig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
