Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Pehr Adrian Gadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Adrian Gadd. 99
publikationer voro de berättelser Gadd var skyldig att årli-
gen avgiva till manufakturkontoret rörande resultatet av
sina försök. !
) I Lärda Tidningar (1757) publicerade han
första gången „Anmärkningar öfwer Färgestofters Plante-
ringar af Vau, Zaflor och Veide“. Och icke långt därefter
begynte han utgiva flere fristående skrifter på detta fält,
grundade på många års rön och försök i främsta rummet
vid de publika ekonomiska planteringarna i Åbo. Den
första av dessa var Underrättelse i Träd- och Skogs-Sköt-
selen (1759), innehållande korta anvisningar om plantering
av ett tjugotal in- och utländska träd. Följande år utkommo
Underrättelse Om Färge-Stoften Veides Plantering och
Ans i Finland, jämte en avbildning av den veidekvarn
Gadd hade låtit inrätta åt sig i Abo, samt Underrättelse
Om Färge-Stofters Planteringar I Finland, Af Saflor,
Krapp och Vau. Även i svenska vetenskapsakademins hand-
lingar och senare i »Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo“
meddelade Gadd särskilda rön rörande färgväxter
2
).
J
) En svensk resande, bankokommissarien Fredrik Silfverstolpe,
som 1757 besökte Åbo, uttalar sig på följande sätt om Gadds plante-
ringar: „Läran som handlar om örternas känning, hade genom Hr Pro-
fessoren Kalms och Oeconomie Directeuren, som experimentatorens i
oeconomiske planteringar Herr Pehr Adrian Gadds insikt och möda
vunnit ett nytt anseende och förkovran: En botanisk trädgård var nyss
inrättad, varest i synnerhet växte de för våra färgerier nyttiga gräsen
vau, veide och krapp; utom många hundra mulbärs-träd, dem så
mången tillförene desto mindre trott kunna trivas i norden, som i det
framflutne hundrade talet både Siciliens och Frankrikes klimater höllos
för att därtill icke äga nog värma. Nu lovade likväl desse, att näst-
kommande år kunna föda ett vackert antal silkes-maskar, sedan samma
telningar voro de förste av detta slaget, som sett finsk himmel". K. G.
Leinberg, Bidrag till kännedomen af vårt land, I, s. 24—25.
2
) „Rön om beskaffenheten och nyttan af den röda färg, som fin-
nes i Hypericum eller Johannis Örten“ (Sv. Vet. Handl. 1762 s. 115).
„
Försök med Färge-stofter, som vid Manufacturer nyttjas til gul färg,
och i synnerhet om Solidago Canadensis" (Ibid. 1767 s. 134). »Under-
rättelser om färgestoften Indigo, dess tillredning och uppgift att pröfva
den till dess rätta halt“ (Åbo Tidningar 1772 s. 59). Sistnämnda år
ventilerades under Gadds presidium äfven en akademisk dissertation
„Om Solidago Canadensis och dess ans och nytta i färgerier" af Gabriel
Avellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
