Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Det ekonomiska tidevarvet.
vetenskapens historia, ett tal som förblivit otryckt och så-
lunda icke kommit till eftervärldens kännedom. Leche var
det också, som utkastade planen till den akademiska träd-
gården. Han hade sålunda sin hand med i alla de
nya
vetenskapliga institutioner, som tillkommo under denna tid.
Såsom redan antytts, rörde sig även Leches litterära
verksamhet företrädesvis inom det naturvetenskapliga om-
rådet. Hans minnestecknare i vetenskapsakademin, anato-
mie och kirurgie professorn Roland Martin giver en antydan
om att hans lärareverksamhet inom medicinens område
icke var fullt så fruktbringande, och att han ej heller som
praktiserande läkare hade sin rätta styrka. Något större
antal elever
synes han ej heller haft, och endast tvenne
dissertationer utkommo under hans presidium, båda därtill
hörande till det naturvetenskapliga området. Man finner
redan härav, hur avgjort Leches egen håg låg åt detta
håll, men att även andra orsaker förlamade hans verksam-
het som medicine professor, framgår av ett memorial an-
gående de medicinska studiernas upphjälpande, som han
inlämnade till det akademiska konsistoriet å medicinska
fakultetens vägnar.
Därav synes faktiskt, att de medicinska studierna fort-
farande lågo nere vid akademin. För att upphjälpa desamma
skulle, enligt Leches mening, två stora hinder undanrödjas. Det
första var studenternas fattigdom, och i betraktande därav ver-
kade det särskilt oförmånligt, att de medicinska studierna togo
så mycket längre tid i anspråk och erfordrade så mycket dyrare
böcker. För att i någon mån
avhjälpa detta hinder, borde lik-
som i
Uppsala och Lund medicinska stipendier inrättas vid aka-
demin.
Det andra hindret var, att de numera i Finland inrättade
provincialmedicorum sysslorna voro så dåligt avlönade (endast
300 d. smt) och förenade med så dyra och besvärliga resor i
länen, att de ej kunde öva någon lockelse på den vid akademin
studerande ungdomen. Leches utlåtande utmynnade uti att „en
medicine studiosus måste använda tredubbel tid, möda och kost-
nad, innan han bliver värdig den allerträlaktigaste sysslan, som
kan givas, och att han, då han den erhållit, ofelbart finner sina
villkor uslare än någon hjälpepräst på landet“ *). Men om dessa
*) Cons. Prot. e
/12
1757.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
