Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Haartman. 127
dierna så länge legat nere i landet, därvid framhållande
ungefär samma saker som Leche i sitt ovannämnda me-
morial. Haartman hade emellertid
genom sin energi samt
genom myndigheternas benägna medverkan lyckats be-
tydligt uppliva det medicinska studiet i Åbo.
Haartmans intresse för saken framgår icke minst av
de stora donationer han, som genom sin vidsträckta praktik
och stora sparsamhet hade lyckats förvärva en betydande
förmögenhet, gjorde för inrättande av
nya lärostolar i
anatomi, kirurgi och ars obstetricia samt i historia naturalis
och ars veterinaria samt till tvenne medicinska stipendier
vid universitetet. Samtiden skattade dock mindre högt
dessa donationer på grund av de villkor, som voro fästade
vid desamma. Haartman, som enligt ett uttryck i Porthans
brev, starkt regerades av nepotismen, hade nämligen be-
stämt de
nya professionerna för sina nära anförvanter samt
fastställt successionsordningen för en längre tid framåt.
Man hade sig ock bekant, att donationerna ej voro till fullo
Haartmans egna, utan hade stora kontingenter tillskjutits
av dem, vilkas lycka han velat befordra. Konsistorium
var i följd härav föga uppbygt av Haartmans professioner.
Porthan kallar dem hans „underliga inrättningar"
1
).
Det ovan sagda visar att huvudparten av Haartmans
verksamhet tillhör det medicinska området. Men därjämte
var han även gripen av tidens ekonomiska intressen. Det
har redan nämnts, att han var en intresserad trädgårds-
odlare och hade grundlagt en
egen trädgård, där han
odlade allehanda företrädesvis medicinalväxter. Men han
var även en »gagnande åkermän och lanthushållare". Han
ägde Ylikylä rusthåll på Hirfsalö nära Åbo och gjorde där
självständiga rön och iakttagelser i lantbruk, såsom man
bland annat finner av tvenne uppsatser i vetenskapsakade-
mins handlingar »Påminnelser vid sättet at göda åkrar“
(1778) samt »Om bästa Sånings-tiden uti Åbo Län om
Hösten" (1779). Den förra är helt kort, men den senare
en utförlig undersökning, stödd på 11 års observationer.
*) Brev från H. G. Porthan till samtida, s. 98, 120—121 m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
