Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jacob Gadolin. 129
egentliga ämne. Hos de närmast följande innehavarne av
denna lärostol finner man också en tydlig strävan i denna
riktning. Fysiskt-matematiska problem blevo huvudsaken
i deras vetenskapliga verksamhet, men de kunde dock ej
undgå att därjämte även beröras av tidens ekonomiska
intressen och att lämna om också mindre rikligt flödande
bidrag till tidens ekonomiska litteratur.
Då den nyssnämnde C. F. Mennander år 1753 över-
gick från filosofiska till teologiska fakulteten, blev Jacob
Gadolin *) hans efterträdare som
professor i fysik. Gadolin
är väl företrädesvis känd som matematiker och astronom,
men liksom fallet var med tidens flesta vetenskapsmän,
var ej heller hans område noga begränsat, utan sträckte
sig i olika riktningar.
Prästson hade Gadolin redan som student bestämt
sig för den prästerliga banan, men liksom mången annan
ung man på den tiden greps
han av den
nya rörelsen
på vetenskapernas område. Närmast blev han bekant med
den wolffska filosofin, „för hvars lätta, rediga och ljusa
föreställningssätt han sedan alltid behöll en utmärkt akt-
ning". Det var synbarligen den wolffska filosofins exakta
metod, som hade slagit an på Gadolin, och själv över-
gick han snart från filosofin till de exakta vetenskaperna,
framför allt matematiken. Hans intresse för denna veten-
skap säges ha väckts av docenten Gustaf Helsingius,
som i slutet av 1730-talet höll matematiska föreläsnin-
gar vid Åbo akademi. Gadolins håg för matematiken
följde honom intill hans levnads slut, och då han un-
der lilla ofreden flydde över till Sverige, fullföljde han
sina matematiska studier för professorerna Anders Celsius
och Samuel Klingenstjerna i Uppsala med den fram-
gång, att han några år senare, efter att ha disputerat för
magistergrad i Åbo med en avhandling om Newtons
optik, antogs till mateseos docent vid därvarande akademi
*) Född 1719, student i Åbo 1736, i Uppsala 1742. Magister och
docent 1745, astronomie observatör och e. o. professor 1748, professor i
fysik 1753, teologie professor 1762, domprost i Åbo 1781, biskop i Åbo
1788. Död 1802.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
