Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Det ekonomiska tidevarvet.
datera strävandena att åt denna forskningsgren bereda en
särskild plats vid landets högskola"
x
).
När professuren i fysik vart ledig efter C. F. Men-
nanders utnämning till teologie professor, blev Gadolin som
nämnt på sin därom gjorda anhållan utan förslags upp-
görande ensam rekommenderad till den lediga lärostolen,
varvid särskilt betonades hans „bekanta synnerliga skicke-
lighet, berömvärda förtjänster, grundfasta lärdom samt till
ungdomens märkeliga förkovring använda särdeles flit och
idkesamhet, som i alla delar dess rum väl prytt
2
). I sina
föreläsningar övergick Gadolin nu till fysikens område,
föreläste mest experimentell fysik, men även fysikens ele-
ment, varvid han
synes ha följt den samtida berömde fysi-
kern P. v. Musschenbroeks „Elementa Phycices“.
Som fysices professor samlade Gadolin en rad av
intresserade lärjungar, ehuru icke i samma grad som hans
företrädare Brovallius och Mennander. De under hans
presidium utgivna dissertationerna, 43 till antalet, innehålla
knappt någon ny riktning och äro alltför speciella att här
förtjäna anföras. De flesta äro författade på latin. Slotte
tillerkänner honom ej heller någon större betydelse på den
allmänna fysikens område 3
), men framhåller som en för-
klaring den vid akademin ännu rådande bristen på instru-
mentala hjälpmedel. Gadolin arbetade dock ivrigt på denna
brists avhjälpande.
Gadolins egen författareverksamhet var föga riklig,
men han offentliggjorde dock ett och annat i vetenskaps-
akademins publikationer. Då han 1761 första gången
var akademins preses, höll han ett „Tal, om Gränsorne
imellan det vi uti Naturen känne, och det vi ännu icke
hunnit fatta". Det vittnar på samma gång om Gadolins
entusiasm för naturvetenskapens stora framsteg under hans
tid, men tillika om hans klara insikt om hur mycket
*) Anders Dontier, Den astronomiska forskningen och den astro-
nomiska institutionen vid finska universitetet, s. 17 —18.
2
) Cons. Prot. 4
/i 1753.
3
) Matematikens och fysikens studium, s. 184 o. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
