Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Kraftman. 139
Under den korta tid Kraftman verkade som e. o. ma-
teseos professor vid Åbo akademi ventilerades under hans
presidium några akademiska dissertationer, som hänförde
sig till teologins och ekonomins områden, inom vilka även
hans egen skriftställareverksamhet huvudsakligen rörde
sig. I en avhandling av Johan Brovalliiis ]
) „Tankar om
Svenska Folkbristen 1
*
(1756) behandlades ett ämne, som
mycket sysselsatte frihetstidens ekonomer, också i Finland,
där även Kraftman i flere av sina skrifter hade tangerat
frågan. Brovallius ägnade den brännande frågan en special-
forskning, varvid han först undersökte orsakerna till folk-
bristen samt därefter angav medlen till dess hämmande.
De föreslagna utvägarna voro desamma, som man finner
hos tidens ekonomer över huvud, nämligen kolonisation
från Sverige, befordrandet av tidiga giftermål, klyvning av
större hemman och torps inrättande, nyttiga näringsfångs
inrättande, särskilt lantbrukets och bergverkens uppdri-
vande o. s. v. Liksom Kraftman ryggade Brovallius ej
heller tillbaka för tvångsmedel, ifall därigenom folkrik-
heten skulle kunna befordras. Man var så entusiastisk
för det stora målet, landets ekonomiska uppblomstring, att
man icke skydde det mest frihetsfientliga tvång, blott det-
samma kunde vinnas. Det var Kraftmans och många sam-
tida ekonomers ståndpunkt. Denna ensidighet kan dock
ej förringa de stora förtjänster han inlade om lantbrukets
höjande i landet, liksom hela hans verksamhet vittnar om
ett vaket nit och levande intresse för landets odling och
för odalmännens väl.
Även bland de yngre lärarne vid Åbo akademi, do-
center och adjunkter, funnos flere, som genom sin verk-
samhet visat sitt stora intresse för tidens ekonomiska strä-
vanden. År 1752, kort efter det Kalm hade övertagit den
Född 1739, son till biskop Brovallius, student 1748, magister
1757. Slutade som assessor i Åbo hofrätt. Död 1793.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 14 02:40:38 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/filiekon/0153.html
