Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 Det ekonomiska tidevarvet.
liga orter för sådana föreslogos Joensuu, Nurmis och någon plats
vid Orivesi
sjö. Lagus pläderade även varmt för inrättande av
allehanda fabriker, plantager m. m. För åstadkommande av en
bättre skogshushållning föreslog han, i likhet med de flesta av
tidens ekonomer, svedjebrukets inskränkande *), skogens skiftande
mellan byar och gårdar, varom verkställighetsåtgärder redan vid-
tagits från myndigheternas sida, samt anställandet av skogsupp-
syningsmän. Även framhöllos särskilda åtgärder för lanthus-
hållningens förbättrande såväl på upplysningens väg som genom
stränghetsåtgärder i frihetstidens anda. Så skulle unge
män
ej
tillåtas att gifta sig, innan de avlagt en ekonomisk examen. Och
ändå yrkade författaren i samma andedrag vid tanke på den låga
folknumerären, att giftermål bland menige man på allt sätt borde
befrämjas, föräldrar med många barn understödas och ogifta
besväras med stränga pålagor, yrkanden som för övrigt ingalunda
voro ovanliga i tidens ekonomiska skrifter. I brännvinsfrågan var
han för hanteringens övertagande av kronan, varigenom miss-
bruken med denna vara kunde minskas och tillverkningen rätta
sig efter tillgången på spannmål.
För övrigt innehåller Lagus’ rätt intressanta, ehuru illa
skrivna avhandling en del uppgifter om folkseder i Karelen och
särskilt om lurendrejeriet vid ryska gränsen.
Man finner att det var på de mest behövande lands-
delarnas ekonomiska behov man även i de akademiska
avhandlingarna ville rikta uppmärksamheten. Sådant an-
sågs på den tiden vara en mycket berömmelig gärning,
som man bland annat kan läsa i entusiastiska hyllningar,
ägnade auktorerna av dessa skrifter, vilka även i regeln
uppmärksammades och refererades i den samtida pressen. I
senast anförda arbete låg ännu huvudvikten på de framställda
förslagen till ekonomins upphjälpande, men det föreligger
även ortbeskrivningar, som i huvudsak avsågo att vara
ekonomiska skildringar enligt någon av de i det föregående
omtalade förebilderna, utan att därför frågan om orternas
materiella höjande lämnades ur sikte. Härtill kommer ytter-
*) Nära ett decennium senare togs frågan om svedjandet i dessa
trakter till tals i en till riksdagen 1765 utgiven anonym ströskrift, „Tankar
om Svedjande och huruvida det tål inskränkning uti norra delen av
Tavastland, Savolax och Carelen". Den anonyma författaren var J. Krok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
