Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hembygdsforsktiing. 163
blir rikare på detaljer. Detta gäller redan Jacob Chydenius’
avhandling „0m Gamle Carleby“ (1754). Den är historisk-
ekonomisk och då den även behandlade en sjöstad, blev det
främst fråga om handeln och sjöfarten. Chydenius var av
den åsikten, att handeln på orten var stadd i nedåtgående,
och föreslog i anslutning till Faggot en mängd andra
näringar, som borde träda i stället, för att staden ej skulle
gå sin undergång till mötes. Avhandlingen innehåller för
övrigt intressanta uppgifter om stadens och den omgivande
landsortens tidigare öden och har därför ännu i våra dagar
blivit uppmärksammad av eftervärlden 2
).
Detsamma är i ännu högre grad fallet med Henrik
Forsius’ 3
) skildring av „den ryktbara nyländska stapel-
staden Helsingfors 1* i tvenne delar (1755, 1757). Den har
blivit omtryckt 1842 af F. J. Rabbe i tidskriften Suomi
och ännu år 1906 i den serie af „Bidrag till Helsingfors
stads historiasom utgivits af P. Nordmann i Svenska
Litteratursällskapets skrifter (72 delen). Denna nyaste upp-
laga av den uppmärksammade skriften inledes av Henrik
Forsius’ levnadslopp, författat av honom själv. Då Forsius
var den nuvarande finska huvudstadens första historiograf
och då hans avhandling lämnar en rätt intresseväckande
belysning av stadens äldre öden och dess dåvarande till-
stånd, är den uppmärksamhet, som ägnats hans bok, för-
klarlig. Sedd i sammanhang med tidens ortbeskrivande
litteratur, betecknar Forsius’ stadshistoria en övergång från
den äldre mera antikvariska riktningen till den moderna
ekonomiska.
Förra delen var författad på latin under den redan nämnde
antikvarien Algot Scarins ledning och sysslade med namnety-
mologier och antikvariska hypoteser och gissningar.
*) Född 1732, broder till Samuel och Anders Ch. Student i Åbo
1748, i Uppsala 1750, magister 1754, kapellan i Siikajoki 1767, i Lumi-
joki 1773, kyrkoherde i Vasa 1799, död 1809.
4
) En ny upplaga av arbetet utkom i Gamlakarleby 1884.
3
) Född 1733 i Helsingfors, student 1753, magister 1757, konrektor
i Helsingfors 1760, rektor 1769, kyrkoherde i St. Michel 1781, teologie
doktor i Uppsala, död 1813.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
