- Project Runeberg -  Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litteraturhistoria /
210

(1910) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210 Det ekonomiska tidevarvet.
konstlad väg frambringade näringarna med sin nästa sats, att
„var
enskilt söker självmant upp det stället och den näring, där
han bäst ökar den nationella vinsten, om författningarna intet
stänga honom därifrån Att var och en söker sitt eget bästa,
var
enligt Chydenius en så naturlig böjelse, att alla samfund i
världen vilade på denna grundval. Som ett korollarium till
sistnämnda sats framgick därför självmant, att „det bliver onödigt
för högsta makten, att genom några författningar draga arbetare
från den ena näringen till en annan
Det behöver ej sägas att lagstiftningen under frihetstiden
just gick i sådan riktning, ja enligt Chydenius arbetade hela
Europa då för tiden på att genom tvång eller förmåner draga
folket utur sina förra
näringar och föra dem in i andra. Man
berömde sig av så stor nationalvinst som värdet av den nya
tillverkningen, men förbisåg att de därvid nyttjade arbetarne i
sin frihet skulle i sin förra hantering ha tillverkat varor till lika
högt eller högre värde, då det i ena fallet
ej vore någon vinst,
men i andra fallet en verklig förlust.
Men Chydenius åtnöjde sig icke med att förklara gagn-
lösheten av sådana näringsförfattningar, utan gick ett steg längre,
i det han påstod, att „sådane författningar, som leda folket till
vissa
näringar, äro för nationen och dess vinst skadeliga“.
Denna för den rådande ekonomin förkrossande sats motiverade
han därmed, att det ingenstädes ännu gavs någon stadgad princip
att följa vid en sådan fördelning av arbetare och att
ingen stats-
man var i stånd att positivt säga, vilken näring förskaffade
landet den största nationella vinsten o. s. v. Sådana skadliga
författningar voro alla näringsprivilegier, ej blott de exklusiva,
utan även alla andra, som tillerkände näringsidkare någon sär-
skild förmån; alla klassifikationer av näringarna genom lagar, enär
den naturliga klassifikationen var den säkraste och bästa; vidare
alla tillverknings- och exportpremier samt alla förbud mot bonings-
och näringsfrihet i städerna och på landet.
Vi minnas hurusom Chydenius redan i sina tidigaste
skrifter hade uttalat sig mot reglementeringarna på det
ekonomiska området. Först här preciserade han närmare
sin ståndpunkt i detta avseende. I denna sin skrift yrkade
han uttryckligen på upphävandet av de författningar, som
på något sätt hämmade handeln och dödade industrin.
Han ville sätta frihet i tvångets ställe.
„Ju närmare jag begynte", säger Chydenius i slutet av
sin märkliga skrift, „
att efter friheten avmäta våra
näringar, ju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:40:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filiekon/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free