Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Chydenius. 233
Chydenius’ senaste levnadstecknare påpekar den kon-
servativa karaktär, som stämplade hans predikningar i mot-
sats till hans politiska skrifter. Det var i så måtto en stor
klyfta dem emellan. Gentemot bibeln och teologin möter
man ingen motsägelseanda. I denna punkt var hans fri-
hetsstämma totalt förstummad. Han aksepterade Mose
lagstiftning utan kritik och som det tyckes av fullaste över-
tygelse. Mose lagar voro ju också skrivna för ett primitivt
naturfolk och hade något av den korthet och tydlighet,
som Chydenius satte så högt värde på. Men hur man än
vill förklara saken, stannar man dock i villrådighet inför
denna religiösa konservatism, som så illa sammangår med
hans radikalism i övrigt. Chydenius’ förhållande i denna
punkt visar oss, att tvånget på hans tid dock var störst
på det teologiska området. Här tilläts ingen opposition,
ej heller något frisinne. Och han fogade sig häri och
kunde knappast själv tänka sig möjligheten av fria tankar
på det religiösa gebitet.
Yttre påstöt förmådde Chydenius att ännu under de
sista åren av sin levnad, trotsande den tilltagande ålderns
tröghet, återvända till sin ungdomskärlek på det litterära
området, det ekonomiska skriftställeriet. Det var stiftandet
av tvenne
nya sällskap, som bragte Chydenius att med
redan darrande hand ånyo gripa till pennan. Det ena var
det i Stockholm 1794 grundade »Sällskapet för allmänne
medborgerlige kunskaper". De biografiska undersöknin-
garna om Chydenius giva ej närmare besked om hans
förhållande till detta sällskap, men att han stod i nära för-
bindelser till detsamma, ville man förmoda därav, att i
sällskapets skrifter offentliggjordes ett referat av hans »Tan-
kar om husbönders och tjänstehjons naturliga rätt“, samt
avtrycktes ånyo »Maboths ansökning att få nedlägga sitt
censorsämbete". I andra delen av detta sällskaps skrifter
ingår en kortare uppsats av Chydenius Om Saltpetter-
Sjuderierne, särdeles i Österbotten (1795), vari han med
samma trohet mot sitt ekonomiska program uttalade sig mot
salpetertillverkningens fortfarande bibehållande som krono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
