Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 Det ekonomiska tidevarvet.
höre blott, vilken ljungande diatrib han i „Triumviratet på
Momi parnass" riktade mot sin tids pamflettskrivare:
„
Allmänheten, säger han, har nu på en tid blivit regalerad
dag efter annan med en så
ofantlig mängd tryckta papper och
pamphlets, största delen uppfyllde med grova smädelser och ned-
riga personaliteter. Det
utgör en hel tragikomedi att
se och läsa huru de som ha en elak sak att försvara sysselsätta
sig: huru de, under toma och klingande ord av människokärlek,
fosterland, frihet, vördnad för landsmän m. m., svinka, fjäska,
göra krokslag, framstapla oblyga osanningar, förfäkta uppenbara
orimligheter, hoptrassla oförsonliga stridigheter, encadrera grova
infall med nedrigt hyckleri och till slut med hela laget prov-
skjuta på nationens lättrogenhet."
Och den lärda kyss han riktade till Gjörwell, inledde
han med följande älskvärda ord:
„Ni vet, heter det, min herre, (och vad vet ni icke?) att
forntiden införde för pöbelns ro ett naturligt tjurfäkteri, som till
mänsklighetens vanära sugade både kropp och lemmar på den
oskäliga fänaden. Den tiden är
ej mer, och har ett politiskt
pennfäkteri, som sårar redliga medborgares heder och rykte, till
dårens
löje intagit det förras ställe. Varken fruktan för straff,
rättsinta patrioters förböner eller ett allmänt utpekat förakt har
mäktat till denna dag rädda vår långa statslitania från all den
giftiga svärm av parnassens skridfän och krypande ohyra, som
en förtörnad himmel till landets plåga låtit den politiska hori-
sonten översköljas av. Journalister och dagdrivare, som till
republikens lycka äga all förmåga att göra sig mer löjlige än
farlige, men till sin egen olycka älska att vara överallt ökände,
som läsa det de intet begripa och döma om det de intet förstå,
finner man likväl intagne av fräckhet nog att framhärdigt trotsa
allt det vissleri och all den gäspning en nu mera upplyst all-
mänhet bemöter dem med. Då efter nättaste kalkyl försynen
skapat och utrustat dem blott med tjänliga behov till en lycklig
kantors eller tålmodig kollegesyssla vid en trivialskola, blygas
de ändå intet för samfundet att debytera som ambassadörer och
plenipotentiärministrar om regeringsärender, intressen och syste-
mer. De tala intet till en, säga de, utan till allmänheten: det
är intet deras sak, utan fäderneslandets. Du arma fädernesland!
Sant är det, tyvärr, att du ser dig tryckt på alla sidor; men
store Gud! vad huvud och händer vilja väl tillvälla sig ditt
försvar! Vill du betro ett så angeläget värv åt så små och
dåliga redskap?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
