Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Naturvetenskapliga forskningsfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Forskål. 275
vänt, genom sina mångfaldiga djupa kunskaper intagit för-
sta
rangen bland sina samtida" x
).
Det må kanhända ligga överdrift i denna förmodan,
men säkert är att Forskåls naturvetenskapliga arbeten efter
deras framträdande omtalades med stora och enstämmiga
lovord i flere samtida europeiska tidskrifter och vetenskap-
liga publikationer. Och vad Niebuhr redan hade erkänt
som deras största förtjänst, har sedermera bekräftats även
av eftervärlden. Mer än trefjärdedels sekel efter utgivan-
det av Forskåls arbeten framhölls i den ansedda »Encyclo-
paedia Britannica" 2
) hans egyptisk-arabiska flora som »sär-
skilt märkvärdig såsom ett av de första verk, vari vikten
av vegetationens förhållande till klimatet blivit fullt
upp-
skattad. Genom den anmärkningsvärda utsagon att, då
exemplar av växter förefinnas, även latituden, markens
höjd och vegetations-bältena på bergen i en nejd kunna
bestämmas, lade Forskål grunden till växtgeografin, vilken
i Humboldts och andra nutida vetenskapliga resandes
händer visat sig äga så stort intresse och vikt.“ Denna
åsikt om Forskåls betydelse har blivit allmän bland natur-
vetenskapsmännen ända till senaste tid. Med rätta
säger
därför en av Forskåls svenska biografer, att „så länge
naturvetenskapen äger vänner och Egyptens och Arabiens
märkvärdigheter locka vetgirigheten, skola Forskåls för-
tjänster om dessa länders naturalster försäkra honom om
odödligheten
11 3
).
Omstrålad av europeisk ryktbarhet och med i Sverige
genom Linné, Hammarsköld m. fl. återupprättad ära, för-
blev Forskål dock länge en okänd storhet i sitt egentliga
fädernesland. När hans minne omsider återupplivades här
hemma genom en levnadsteckning av Wilh. Lagus’ skick-
liga och förfarna hand, vilken såg dagen år 1877 eller
mer än hundra år efter Forskåls död, så måste denne
helt säkert icke utan skäl begynna sin teckning med ett
2
) Athene, 1817 s. 17.
2
) Vol. IX, Edinburg 1855.
s
) S. D. G. i Svenskt Pantheon, 17:de hft s. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
