Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 Det ekonomiska tidevarvet.
och
genom att söka tillämpa de exakta vetenskapernas
metod i de filosofiska disciplinerna visade Wolffs system
sin samhörighet med tidens riktning över huvud, och häri
har man att söka orsaken till att det inom kort gjorde så
stora erövringar och värvade så många adepter.
Redan i slutet av 1730-talet intogs den filosofiska
lärostolen i Åbo av en wolffian, Johan Welin, vilken man
närmast tillskriver förtjänsten om wolffianismens införande
i vårt land. Men då denne aldrig tillträdde sitt ämbete och
några år senare avled i utlandet, blev det först hans efter-
trädare, den år 1746 till professor i teoretisk filosofi ut-
nämnde Carl Mesterton *), en av Wolffs lärjungar, som
förde den
nya filosofin till slutlig och definitiv seger vid
Åbo akademi. Den wolffska filosofins blomstringstid hos
oss sammanfaller helt och hållet med den naturvetenskap-
ligt-ekonomiska riktningens glansperiod.
Mesterton var ingalunda någon framstående filosof,
ej heller någon mera bemärkt förkunnare av de wolffska
lärorna. Bland våra vetenskapsmän under denna epok
trädde han i skuggan för de i det föregående omtalade
naturvetenskapsmännen och ekonomerna. Och utan tvivel
gav C. Ch. Gjörwell uttryck åt tidens mening, då han i
sina reseanteckningar från Finland år 1759 2
) yttrade om
Mesterton, att han vägde „ganska litet på den lärda våg-
balken“.
Det ligger någonting oändligt torrt, skolastiserande
och reglementerande över hela Mestertons verksamhet.
Men även här hemma var intresset för wolffianismen så
stort, att det drog talrika skaror av lärjungar till hans kate-
der, och man vill ej heller neka att läraren använde all
flit i sin strävan att inviga den akademiska ungdomen i
den wolffska filosofins världsåskådning. Såväl Mestertons
föreläsningar som hans egna filosofiska arbeten och de
*) Född i Göteborg 1715, student i Lund 1731, magister därstädes
1738, docent i Helmstädt 1741, professor i Åbo 1746, teologie doktor
i Uppsala 1752, tredje teologie professor i Åbo 1767. Död 1773.
2
) »Anmärkningar på en Resa ifrån Stockholm till Finland år
1759“, publicerade i Hist. Arkisto, IX, s. 75—77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
