Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 Det ekonomiska tidevarvet.
begynte kyrkans höjder att erövras av naturvetenskapens
och den nya filosofins män.
Redan de första banbrytarne för naturkunskap och
ekonomi i vårt land, J. Brovallius och C. F. Mennander,
övergingo snart från professionen i fysik till teologiska
fakulteten och hamnade båda på biskopsstolen i Åbo. Vi
vilja icke
säga, att kyrkan skulle förlorat något härpå, hellre
tvärtom, men de medförde i varje fall till dess främsta
poster en naturvetenskaplig världsåskådning, som vida
vägnar skilde sig från förra seklets stela ortodoxi. Och
de intresserade sig, efter vad det tyckes, fortfarande mer
för naturvetenskapliga och ekonomiska frågor än för dog-
matiska hårklyverier och teologisk metafysik.
Under största delen av den period, varom här är
fråga, var den berömde och inflytelserike C. F. Mennan-
der 1
) kyrkans ledande man. Som naturvetenskapsman
2
) på
biskopsstolen sökte Mennander, liksom redan hans före-
trädare Brovallius, att förena naturvetenskaplig och teolo-
gisk världsåskådning. Mycken dialektik uppbjöds för att
bygga broar dem emellan och söka uppvisa, att de inga-
lunda stodo i strid med varandra. Den teologiska termino-
login kallar denna riktning supranaturalism
3
), och till supra-
naturalisterna räknades även Mennander. För min del före-
ställer jag mig, att Mennander helt enkelt var en anhän-
gare av den wolffska filosofin och en trogen bekännare av
den naturliga teologins läror. Han var fortfarande även
som teolog och kyrkans primas livligt övertygad om natur-
*) Född 1712, student i Åbo 1728, i Uppsala 1732, magister 1735,
filosofie adjunkt 1738, professor i fysik 1746, teologie professor 1752,
biskop i Åbo 1757, ärkebiskop i Uppsala 1775, död 1786.
2
) Om Mennander som naturvetenskapsman se mitt anf. arb.
s. 201 ff.
3
) Såsom karaktäristiskt för teologernas benägenhet för indelnin-
gar må nämnas, att en finsk teolog (B. H. Helander) i en avhandling
om neologin i medlet av 1700-talet yttermera indelar supranaturalismen
1) ortodox supranaturalism, 2) dogmatiskt obestämbar supranaturalism
och 3) rationalistiskt-kritisk supranaturalism. Till vilken av dessa grup-
per Mennander borde räknas, är svårt att avgöra och för övrigt också
likgiltigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
