Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 Det ekonomiska tidevarvet.
bland annat framhåller, att „gudsfruktan befordrar nödig
utkomst, sundhet och ära“ och tillika var „det egentli-
gaste och naturligaste medlet, att erhålla jämväl allehanda
timmeliga förmånerI’. Bättre än med dessa hans egna
ord kan Mennanders praktiskt-ekonomiska religiösa stånd-
punkt ej karaktäriseras. Den bekante C. Ch. Gjörwell
kallar Brovallius och Mennander „bättre naturalister än
teologer, som med värdighet kunnat bekläda de stora om
församlingen så förtjänta Gezeliers rum“. „Det fattas nu
endast säger han vidare att prof. Kalm också med
tiden blir biskop, så hoppas jag att en strid lärer
upp-
komma emellan själavården och jordbruket i Finland, vil-
kendera delen mest florerar". Dock ansåg han Mennander
som ett ljus vid lärosätet i Åbo.
Om Mennanders fortfarande oförminskade intresse för
ekonomins höjande har man ett talande vittnesbörd av P.
A. Gadd, som i sin ovan omtalade till Gustaf 111 överläm-
nade bok yttrar bland annat:
„Sedermera har igenom herr biskopen och akademie pro-
kansleren Mennanders nitiska vård och uppmuntran till nyttiga
vettenskapers idkande vid kongl. lärosätet härstädes icke alle-
nast samma esprit blivit bibehållen, utan har ock denne för högt
upplyst vett och redlig patriotism allmänt vördade ämbetsman
underlåtit intet tillfälle att hos vår nådigste överhet anmäla allt
det som både till nyttiga plantagers och den allmänna hushåll-
ningens upphjälpande i Finland bidraga kunnat. “
Gav sålunda naturvetenskapsmannen Mennander en
viss glans åt biskopsstolen i Åbo, såg det däremot så
mycket bedrövligare ut inom teologins egentliga härd,
den teologiska fakulteten vid Åbo universitet. Knappast
har väl under någon period denna vetenskap legat mer
nere än under denna åt ekonomi och naturvetenskaper
ägnade epok. Gjörwell säger icke utan skäl i sina rese-
anteckningar från Åbo, att det teologiska studium „efter
en Björklunds och Wallenii !
) tid här alldeles förfallit".
Och om den teologiska fakultetens främste män under
!
) Båda omtalade i mitt anf. arb. s. 38, 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
