Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 Det ekonomiska tidevarvet.
Gustaf Weman J
), som året förut för ändamålet hade ut-
givit en avhandling om överensstämmelsen mellan det
hebräiska och finska språket
2
). Det egendomliga är, att
denne första docent i den finska litteraturen ännu syntes
vara fången av den gamla, delvis redan övergivna fördo-
men om finskans släktskap med hebräiskan. Själva av-
handlingen blev dock aldrig fullbordad, och den utgivna
delen innehöll huvudsakligen en redogörelse för de hypo-
teser, som av tidigare författare uttalats i frågan. Någon
större vinning blev det ej heller av Wemans anställning
för de finska språkstudierna, ty redan efter några år läm-
nade han akademin och sökte sin lycka på den prästerliga
banan. Från hans korta docenturtid känner man ej annat,
än att han vid periodens slut höll föreläsningar över det
finska språkets natur såväl i bunden som obunden stil
samt om finsk poesi. Det var emellertid de första i detta
ämne, som blevo hållna vid Abo akademi. Något när-
mare om deras innehåll är dock icke känt, ej heller huru-
vida de omfattades med något intresse av den akademiska
ungdomen.
Det var ett talande bevis på tidens uppfattning av de
klassiska språkstudierna, att den ena av de båda läro-
stolarna i
ämnet, den s. k.
poeseos professuren, varmed
var förknippad undervisning i romersk skaldekonst, indrogs
och ersattes med professuren i ekonomi. Undervisningen
i klassisk diktning överfördes till den kvarstående profes-
suren i vältalighet, vilken lärostol under hela denna period
innehades av Henrik Hassel, som redan i frihetstidens
början utnämndes till eloquentiae professor
3
). Själva latin-
J
) Född 1740, student 1760, magister 1766, docent 1768, rege-
mentspastor vid livgardet i Stockholm 1775, kyrkoherde i Kimito 1776,
död 1803.
2
) De convenientia linguarum hebreae & fennicae (1767).
3
) Född 1700, prästson från Åland. Student i Uppsala 1718, ma-
gister i Åbo 1726, eloquentiae professor 1728, kansliråd 1773. Död 1776.
För hans verksamhet hänvisas till mitt arbete »Finlands litteratur under
frihetstiden", s. 104—114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
