Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 Det ekonomiska tidevarvet.
alldeles särskild plats intogo därför ett par dissertationer, som
hänförde
sig till arabiskan. Den ena, handlande om arabiska mynt
funna i fäderneslandet J
), torde vara det första numismatiska ar-
bete vid Åbo akademi och anses vara författat av Clewberg
själv. Den andra var den ovannämnde M. Avellans gradualav-
handling om det arabiska språkets nytta för den hebräiska lexiko-
grafin (1757).
Ehuru svensk till börden lärde sig Clewberg i Åbo det
finska
språket så fullständigt, att hans utmärkta
exegetiska in-
sikter därigenom kunde komma den under hans tid pågående
finska bibelöversättningen till del. Han skall ha inlagt stor
förtjänst genom sina rättelser till det finska bibelmanuskriptet,
som efter långvariga förberedelser omsider utgavs från trycket
år 1758.
Clewberg tillhörde då redan den teologiska fakulteten
och den orientaliska språkprofessuren övergick nu till teo-
logie adjunkten Isak Ross
2
), som redan tidigare jämte
M. Hallenius och Clewberg hade varit uppförd på förslag
till densamma. Ross hade varmt rekommenderats av Clew-
berg och såväl denna rekommendation som det rykte han
åtnjöt för grundlig lärdom i de heliga språken och teolo-
gin gjorde att „ämnesvenner“ fortfarande strömmade till
lärostolen i de orientaliska språken, ehuru det snart
nog
blev uppenbart, att Ross i intet avseende kunde mäta sig
med sin företrädare. Han
synes även ha intagit en kon-
servativare ståndpunkt. Dock är det förhastat, att såsom H.
Råbergh i Teologins studium hänföra honom till den gamla
ortodoxa riktningen. Någon sådan torde väl knappt mer
ha funnits på Ross’ tid.
Visserligen häftade det någonting ålderdomligt vid hela
Ross’ lärareverksamhet, såväl vad föreläsningar, dissertationer
som examina vidkommer; man disputerade bland annat över så
gammalmodiga tema som om „
ormen i paradiset“ eller „Arons
grönskande stav“. Men man kan även framdraga bevis på att
Ross’ ingalunda var oberörd av den
nya tidsandan. Han delade
*) De nummis arabicis in patria repertis (1755).
2
) Född 1706, broder till ovannämnde Wilhelm R., student 1723,
skolrektor i Helsingfors 1735, teologie adjunkt 1738, linguarum professor
1758, teologie professor 1771, teologie doktor i Uppsala 1772, död 1783.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
