- Project Runeberg -  Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litteraturhistoria /
310

(1910) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 Det ekonomiska tidevarvet.
kondition hos hovjunkaren frih. Clas Lybecker, enär han på skedd
intimation till lektioner icke hade lyckats få några auditorer.
Emellertid anmodades docenten David Deutsch att tillhandagå
de studerande med undervisning i franska.
Så illa avlönad språkmästaresysslan än var, synes den
likväl, liksom tjänstebefattningarna över huvud under frihetstiden,
ha varit föremål för
spekulation och köpeavtal. Renaut hade
själv vid sin sysslas mottagande ingått ackord med förre inne-
havaren att av sin lön årligen avstå 300 d. kmt, ända till dess
Chefdevilles till 4,000 d. stigande skuld hade blivit betäckt.
Själv ingick Renaut till konsistorium med anhållan att få avstå
sin syssla åt vice auditören Mathias Adam Säf, som hade för-
bundit sig att åt Renaut betala för tjänsten 3,000 d. kpmt och
ett kvartals lön. Och när ärendet föredrogs i konsistorium,
upplystes att även underofficeraren Henri Silfvernagel, som var
mer än Säf mäktig fransyska språket, förklarat sig vilja träda i
samma ackord med Renaut. Konsistorium synes dock ej ha
bifallit till någondera av dessa transaktioner. Tre år senare an-
höll Renaut på grund av sjuklighet om avsked från språk-
mästaresysslan, men avled den 16 maj 1765 redan innan hans
avskedsansökan hunnit bliva beviljad.
Till Renauts efterträdare utnämndes följande år Capitainen
Pierre Louis De la Mothe, en infödd fransman, som även var
svenska språket mäktig och hade goda lovord för ett vackert
och stilla uppförande såväl som goda undervisningsgåvor, varför
han redan fyra år
tidigare hade erhållit konsistorii tillstånd att
flytta till Åbo för att privatim undervisa i franska språket. Dock
hade han synbarligen ej begagnat sig av denna förmån, ty kon-
sistorium sökte nu hos kanslersämbetet påskynda hans utnäm-
ning och överflyttning, „enär undervisningen i fransöska språket
på någon tid mycket varit eftersatt
u 1
).
Ännu mer än det franska språket synes det tyska och
engelska ha varit försummade under denna period. Man
har sig icke bekant att någon ens skulle sysslat med under-
visning i desamma. Visserligen omnämnes att konsisto-
rium på hösten 1762 givit tillstånd åt en utlänning vid
namn Stanislaus Grifanovski att som docens gå uti he-
bräiskan, rabbiniskan samt tyskan dem med information
tillhanda, som därom torde anlita honom, och uppmanades
*) Cons. Prot.
47
/2,
28
/5
1 752, “/io 1760, 20
/T ,
28
/8
1762, 12
/10
1764,
3
%, 21
/„ 7 8 , 1766.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:40:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filiekon/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free