Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 Det ekonomiska tidevarvet.
soribus Reg. Ac. Aboensis, ab hujus natalibus primum desig-
natis“ (1801).
Den biografiska delen förblev sålunda ofullbordad.
Och om än arbetets plan mer gjorde det hela till en
framställning av universitetsinstitutionerna än av den aka-
demiska undervisningens art och beskaffenhet, måste lik-
väl Bilmarks universitetshistoria betecknas som ett märk-
ligt och betydande verk för sin tid. Med stor
omsorg
hade han hämtat sina upplysningar från konsistorii proto-
koll och kanslersbreven samt därutöver rådfrågat en talrik
mängd kungliga brev och rådets protokoll. Redan på grund
av det omsorgsfullt samlade materialet har Bilmarks arbete
ett stort värde och har också använts som en förträfflig
källskrift av alla, som efter honom sysslat med Åbo aka-
demis historia. I Bilmarks egen utveckling betecknade
det ett stort steg framåt. Det var en alldeles modern hi-
storisk uppgift han hade utfört på ett samvetsgrannt och
tillfredsställande sätt. Han hade helt övergivit den anti-
kvariska forskningsmetoden och ryckt fram i ledet bland
sin samtids moderna historieskrivare.
Åbo akademis historia har därför med rätta ställts i
främsta rummet bland Bilmarks historiska arbeten. Vid
frihetstidens slut hade han sålunda nått höjdpunkten av
sitt historiska författarskap och av allt vad han därefter
publicerade, nådde intet upp mot detta. Hans akademiska
historia tillhör redan det område, på vilket H. G. Porthan
sedermera vann sin stora berömmelse, inför vilken Bil-
marks rykte som historiker förbleknat. Med sin kända
anspråkslöshet trädde Bilmark också tillbaka för denne
sin store medtävlare. Han såg i honom den kommande
mannen, vars skugga alltmer förmörkade honom.
Och dock var det en tid man hoppades att Bilmark
skulle bliva den ledande anden, som skulle ställa sig i
spetsen för det litterära livet i Åbo. Av sina vänner och
gynnare i Sverige, Gjörwell, Tilas o. a. uppmanades han
särskilda gånger att begynna utgivandet av en veckoskrift,
efter mönstret av samtida dylika i Sverige, för att dymedels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
