Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 Det ekonomiska tidevarvet.
mins hyllningsfest för honom, då P. A. Gadd som rektor
åter blev i tillfälle att föra universitetets och landets talan,
samt sällskapet Auroras poetiska hyllningsgärd genom över-
räckande av ett av J. H. Kellgren författat „Ode til Hans
Maj:t Konungen
1’
äro redan utförligt skildrade av W. Lagus
i nyssnämnda arbete.
De kungliga festligheterna spelade sålunda en stor
roll i akademins solenna liv och voro säkert en god skola
för uppövandet av den akademiska vältaligheten och vitter-
heten, som vid dessa tillfällen flödade rikligare än vanligt.
Men dessa så ofta återkommande tillfällen voro, om också
de ståtligaste och mest uppmärksammade, dock ingalunda
de enda i akademins annaler. Det gavs yttermera flere
tidtals återkommande anledningar till akademiska högtid-
ligheter med vältalighets- och vitterhetsprogram. Sådana
voro exempelvis kanslersombytena. Varje skifte av univer-
sitetets högsta styresman hade till påföljd en tacksägelse-
fest, vid vilken den avgångnes förtjänster om akademin
tacksamt kvitterades.
Åbo akademi hade lyckan att under en stor del av
denna epok hava till sin kansler den lysande, genialiske
och kunskapsförtinade Carl Gustaf Tessin, vars levande
nit för konsten och vetenskapen gjorde honom särskilt
ägnad för detta värv. Alltsedan Per Brahes tid hade aka-
demin ej haft en kansler, som så länge innehade denna
post och som så livligt intresserade sig för dess angelä-
genheter. Det var också i flere hänseenden en nydanings-
tid för akademin. Samtliga professorsstolar så när som
på en enda erhöllo under Tessins tid nya innehavare.
Själv intresserad av sin samtids naturvetenskapliga och
ekonomiska odling var han som kansler mycket verk-
sam för att leda undervisningen vid Åbo akademi ien
mer praktisk riktning. Han yrkade på vetenskapernas
tillämpning och användande i rikets tjänsteverk och lan-
dets hushållning mer än förut. På hans föranstaltande
tillkommo de två
nya professurerna i oeconomi och kemi.
Genom sitt inflytande hos rikets ständer lyckades han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
