Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 Det ekonomiska tidevarvet.
ifrån det, igenom Konung Gustaf den 111 Blifvit frälst och
räddat“, sedermera tryckt i Åbo. Det var ett av Gadds
längsta tal och hade aktuell betydelse, emedan det gav en
teckning av krigshändelserna och den dåvarande stämnin-
gen i landet. Akademin vidhöll trofast sin konungsliga
hållning och Gadd fördömde på det skarpaste de stämp-
lingar, som utgingo från anjalamännens krets. Konung
Gustaf 111 framträdde ur hans tal med segerns och hjälte-
ärans gloria.
Gadd var den främste, men ingalunda den ende av
tidens ekonomiska skriftställare, vilka även gjorde sig be-
märkta på vältalighetens och vitterhetens områden. Det
torde tvärtom kunna fastslås, att intresset för vittra slöjder
var ganska allmänt hos riktningens målsmän, ehuru den
prosaiska atmosfären och den trånga uppfattningen av dikt-
ningens uppgift utgjorde avsevärda hinder för vitterhetens
uppblomstring, vartill ytterligare kom saknaden av verkligt
poetiska talanger och begåvningar.
Till tidens mest besynnerliga poetiska förvillelser måste
man väl räkna de försök, som gjordes att i versform be-
handla rent vetenskapliga och ekonomiska ämnen. Man
påträffar så benämnda hushållsverser företrädesvis i de
poetiska gratulationer, som voro vanliga i de akademiska
skrifterna. Men ännu mera förvånas man över att möta
författare, som på allvar umgingos med stora planer att
omsätta tidens ekonomiska vetande i poesi.
Så meddelas om dåvarande landshövdingen i Nylands och
Tavastehus län, den redan tidigare omnämnde Anders Johan
Nordenskiöld, att han på heroisk vers hade behandlat åtskilliga
ämnen i den allmänna och enskilda hushållningen, såsom „om
bättringen av åkerbruk, äng och skogar; om handel; om en rätt
stapelstad; om folkbrist; om fiskerier; om Guds ordning i natu-
ren till
näringars beskaffenhet“ m. fl. av samma art
1
).
Inget av dessa ekonomiska
versting ha mig veterligen kom-
mit till eftervärldens kännedom. Men ur manuskriptens gömmor
ha i våra dagar framdragits ett par hushållsdikter av Norden-
skiöld, som kunna giva oss en god föreställning om tidens eko-
*) Jfr J. F. Krygers Åminnelsetal, s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
