Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologin och religionslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
HERMAN WITTE.
tisten J. K. Dippel, som då vistades i Sverige, uppträdde
Witte som en häftig vedersakare 1.
Äfven i sin samtids eftermälen framstår Witte såsom or-
todoxins »skarpsinnige hämnare och försvarare». Han hade
»sett hvad fara den lutherska kyrkan stod uti, och han hade
intet sett öfver därmed, ej häller tegat därtill, utan trädt fram
i gapet och gjort sig till en mur kring Israels hus och stått
i striden på Herrans dag» 2.
Det var som nämdes Witte, som äfven började den finska
kyrkans kamp mot den separatistiska rörelsen, i det han år
1726 i Åbo hofrätt väkte rättsligt åtal mot de ofvan (s. 11)
omtalade bröderna Ericksson, sedan dessa af prästerskapet i
sin hembygd icke kunnat förmås att godvilligt frångå sina se-
paratistiska läror och ånyo ingå i kyrkans gemenskap. Här-
med började en strid, som efter Wittes död (1728) fortsattes
af hans närmaste efterträdare Lars Tammelin (1728—1733) och
Jonas Fahlenius (1734—1747) och därefter fortgick under hela
frihetstiden, framkallande ett lifligt utbyte af religiösa akt-
stycken, såväl domkapitelsutlåtanden som bekännelser och för-
svarsskrifter från separatisternas sida. De kämpande parter-
nas olika meningar rörande de omtvistade kyrkliga lä-
rorna äro här i minsta detalj utredda och gifva en föreställ-
ning om det stora svalg, som hade öppnat sig mellan de dogm-
kristne och de frikyrklige. Det skulle dock föra oss utom
planen för detta arbete att närmare ingå på denna strid, hvars
allmänna betydelse redan framhållits i det föregående. Det
var den faktiska bakgrund, mot hvilken hela denna tids teo-
logiska rörelser böra skärskådas, och denna situation på det
kyrkliga området gaf äfven uppslag till en litterär teologisk
1 Jfr K. F. S. Henning, Johan Conrad Dippels vistelse i Sverige, s.
25, 32 0. a.
2 Enligt professor J. Fahlenius likpredikan. — Stor stridslystnad
ådagalade Witte äfven såsom akademins prokansler. Konsistorii proto-
koll bekräfta Porthans utsago, att han befann sig i ständigt sklammeri»
med konsistorii ledamöter, »alltid uppmärksam att på deras bekostnad
utvidga sina rättigheter». Ryktet härom nådde äfven till Sverige, så-
som man finner af ett bref till biskop Gezelius i Borgå från kyrkoher-
den L. Tammelin i Fernebo, som sedermera blef Wittes efterträdare på
biskopsstolen. Det heter i brefvet, att »från Åbo höras bedröfveliga
tidender om biskopens och professorernas trätor, ity Germanus Episco-
pus vill slå ihjäl de anstalter salig herr biskopen tidigare gjort, som
voro pa sadana goda fundamenter, att de billigt bort blifva oryggeliga».
(Gezeliska brefsamlingen i härvarande Univ. Bibl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
