Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologin och religionslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGIN OCH RELIGIONSLITTERATUREN.
handling »Jämförelse mellan äldre och nyare afgudadyrkan» 1,
hvari bland annat påpekades att flere hedniska bruk, såsom
t. ex. helgondyrkan, hade insmugit sig i den äldre kristna
kyrkan. Emot detta tämligen oskyldiga påstående fann sig
Juslenius föranlåten att uppträda polemiskt med teologiska ob-
servationer, i hvilka han betecknade Kraftmans afhandling
såsom förgriplig, emedan den ej gjorde skilnad mellan den
lutherska kyrkan och andra konfessioner, blottstälde kyrko-
bruken för förakt och icke exakt redogjorde för den rena lä-
ran, hvilken uttryckligen skilde mellan civila och kyrkliga
bruk (ritus civiles et ecclesiasticos). Scarin, mot hvilken i egen-
skap af preses för afhandlingen angreppet i främsta rummet
var riktadt, gaf svar på tal i en vidlyftig skrift, hvari han i
femtio punkter utförligt och frimodigt tillbakavisade Juslenius’
beskyllningar. Han icke blott vågade betvifla den yttre kyr-
kans ofelbarhet, utan tog till och med hedendomen i försvar,
förklarande att alt hedniskt ej var af ondo, hvilket redan fram-
gick däraf, att så mycket från hedendomen hade ingått i kris-
tendomen, såsom i den angripna afhandlingen hade påvisats.
Beskyllande Juslenius för att ha låtit sig ledas af jesuitiskt
trosnit (hispanica fidei zelum), protesterade Scarin uttryckligen
mot ortodoxins anspråk att ensam få råda och styra i den
lärda världen2. Härmed var striden i full gång. Juslenius
anmälde saken i konsistorium, uppträdde yttermera i tvänne
offentliga föreläsningar emot afhandlingen i fråga samt be-
gärde utlåtande af den teologiska fakulteten i Upsala, medan
Scarin vände sig med klagomål till det akademiska konsisto-
riet i Åbo. Genom konsistorii ingripande bilades omsider den
långvariga tvisten sålunda, att Juslenius icke blott afstod från
alla vidare mått och steg mot Scarin, utan tillika förklarade,
att »professor Scarin skall få ha rätt, eller att han skall få den
äran att hafva rätt» 8.
1 »Apotheseos veteris et recentioris parallelismus». Kraftman var
född 1711, blef student 1728, magister 1735. Lektor i historia vid Borgå
gymnasium 1746. Död 1791.
2 De båda stridsskrifterna äro bevarade för eftervärlden i Christ. Net-
telbladts »Schwedische Bibliothec» (5:te Stuck, s. 131—230, 1736), hvari
Scarin var meddelare för Finland.
3 Cons. Prot. 5/B, 28/7 1735. Den version H. Råbergh meddelar i sitt
arbete »Teologins studium vid Åbo universitet» (II, s. 35): »att profes-
sor Scarin skall få sin rätt eller, såsom orden fallit, att han skall få den
utan att hafva rätt», är alldeles oriktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
