Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISAK BJÖRKLUND.
99
d. y., som ansåg honom vara »en insignis philologus, hvilken
i framtiden akademin mycket nytja kunde» samt grefve Johan
Lillienstedt, på grund af hvars utlåtande, att han hade ett
rart ingenium och var väl kapabel till en profession, Björklund
redan 1720 före akademins restauration hade utnämts till filo-
sofie adjunkt, dock med vilkor, att han framdeles skulle aflägga
akademiskt specimen. Genom biskop Gezelius’ i Borgå infly-
tande utnämdes han 1725 till teologie lektor vid Borgå gym-
nasium, men tillträdde ej någondera af dessa befattningar,
utan var fortfarande i Stockholm sysselsatt vid utgifvandet af
det gezeliska bibelvärket. Samma år gamla testamentet full-
ständigt utkom 1728, befordrades Björklund till linguarum pro-
fessor, sedan han redan tidigare förgäfves hade ansökt såväl
professuren i matematik som en teologie professur.
Under sin tolfåriga värksamhet som professor i Åbo, först
i de orientaliska språken och från 1734 i teologi, har Björklund
ej framträdt med något enda själfständigt arbete. Men han
har efterlämnat ett godt rykte som en grundlärd och nitisk
ungdomens uppfostrare. Hans föreläsningar skildras af en
samtida åhörare1 såsom »massiva, lärda och uppbyggliga»
men det heter, att »den grundlärde mannen, så uppbygglig han
än var, dock hade få auditores». Att han emellertid förstått
att omgifva sig med en krets af intresserade lärjungar, därom
vittna de talrika disputationer (inalles 46), som utkommit under
hans presidium och af hvilka man utan tvifvel kan bilda sig
er föreställning om arten af hans lärarevärksamhet.
Björklunds egen ståndpunkt i tidens frågor är ej fullt klar.
Enligt Juslenius’ omdöme skulle han »gifvit prof på ren orto-
doxi». Han uppträdde också någon gång som handhafvare af
den teologiska censuren. Men å andra sidan blef ett under
hans presidium utkommet arbete om profeternas smörjelse (de
unctione prophetarum 1732) af samma Juslenius angripet för
att innehålla försåtliga pietistiska noviteter. Hvad nu beträf-
far de akademiska afhandiingarna under Björklunds presidium,
måste erkännas att de ej äro uttryck för någon ensidigt ortodox
eller språkligt exklusiv riktning. Visserligen möter ett stort
antal bibliskt-antikvariska eller exegetiska afhandlingar af
obetydligt innehåll och gammalmodigt behandlingssätt. Men
man finner äfven nyare och mera intresseväckande ämnen upp-
tagna till behandling. Så skönjer man en hel mängd afhandlin-
1 J. Frosterus’ själbiografi i Mnemosyne, 1820 s. 65 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
