Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LATINDIKTNINGEN. 115
företrädda genom en särskild representant vid akademin, me-
dan den ekonomiska vetenskapen med hela styrkan af en ny,
af den allmänna opinionen omhuldad disciplin fordrade en plats
bland den filosofiska fakultetens lärostolar. Denna förändring
är ett af tidens märkligaste tecken och bildar öfvergången till
den i egentlig mening ekonomiska perioden i vår litteratur.
Det latinska versmakeriet hade under Prysz’ långvariga
ledning ej gjort några framsteg, utan visade tvärtom ett af-
tagande. Visserligen framträdde ännu i den akademiska littera-
turen talrika latinska dedikationspoem, men de moderna och
inhemska språken äro redan lika mycket omhuldade och
begynna taga lofven af latinet. Prysz själf synes icke ha
åtnjutit något anseende som versförfattare och har ej häller
efterlämnat några mera anmärkningsvärda poetiska alster på
romarspråket. Dock saknas ej från denna period några för-
fattare, som värkligen kunna göra skäl för namnet latinskal-
der. Par af dem möta oss bland tidens teologer, hvilka ju
alla äfven voro mer eller mindre stora latinare. Det var helt
naturligt religiösa ämnen, som af dem behandlades i stora
metriska orationer på latin. Den i det föregående omtalade
pietisten och författaren af andliga visor Abraham Achrenius
har äfven utgifvit ett par stora latinska poem med religiöst
innehåll. Enligt kyrkolagens föreskrift skulle sådana andliga
orationer på vers föredragas vid synodalmötena, och vid en
synod i Gamlakarleby 1732 uppläste Achrenius ett långt tal
på vers om Kristus’ upphöjelsetillstånd (de statu Christi exal-
tationis), hvilket tema på prosa hade behandlats i den syno-
dalafhandling, som ventilerades vid mötet. Mera kostligt än
ovänligt för den tiden, är ätt författaren från sitt egentliga
ämne öfvergår till att prisa konung Fredrik och hans fredliga
regering samt slutar med att hylla biskopen och de vid syno-
dalmötet närvarande prästerna, hvilka alla uppräknas i oratio-
nen. Många år senare, då Achrenius efter sin separation hade
återinträdt i kyrkans tjänst, uppträdde han i Åbo akademis
kateder (1744) med ett tal om en sann kyrkans och korsets
tjänare (ingenuum pastorem, thejologum mystamque crucis),
hvilket följande år utkom från trycket. Det är en i hexame-
ter omklädd religiös afhandling, hvari Achrenius från sin
pietistiska ståndpunkt utlägger de egenskaper, som böra stäl-
las på en sann kyrkans herde, hvarvid han bestyrker sin
uppfattning med i noter bifogade citat ur Buddei Theologia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
