Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 HISTORIA OCH POLITIK.
bland de samtida professorerna i Åbo. Under hans presidium
ventilerades icke mindre än 126 akademiska afhandlingar,
hvilka omfatta en tid af omkring tre decennier från 1725 till
1755. Liksom Scarin i sina offentliga föreläsningar rörde sig
på moralens och politikens områden, så behandlar äfven det
stora flertalet af de under hans presidium utkomna disputa-
tiouerna filosofiskt-etiska eller politiskt-juridiska ämnen. De
historiska äro visserligen färre till antalet, men de äro i många
hänseenden de. mest intressanta och betydande, enär Scarin
själf i icke ringa grad medvärkat vid desaramas utarbetande.
Hvad de filosofiska afhandlingarna vidkommer, behöfva vi
ej uppehålla oss vid desamma, då de flesta tillhöra den nya
wolffska riktningen, hvilken vi redan lärt känna af det före-
gående. Scarins lärjungar disputerade såväl i wolffsk psyko-
logi och etik som äfven i naturlig teologi. Knapt någon enda
af dessa dissertationer kan anses mera märklig och höjde sig
icke öfver mängden af tidens många afhandlingar i wolffska
filosofin. De visa oss emellertid, att Scarin hörde till den nya
skolans män eller åtminstone icke motarbetade den wolffska
filosofin. Vi ha redan sett (sid 34) med hvilken energi Scarin
uppträdde till försvar för en af sina lärjungars afhandlingar
mot biskop Juslenius, hvars ortodoxa ofördragsamhet han
skarpt brännmärkte. Det lyckades honom att få sina inlägg
i denna fråga offentliggjorda i Nettelblads ofvannämda »Schwe-
dische Bibliothec», där äfven den angripna afhandlingen om-
nämdes med stort beröm. Ehuru antiortodox var Scarin dock
en from och religiös man, som med stort bekymmer såg den
vid seklets midt tillväxande otron och materialismen 1.
I politiken var Scarin, att döma såväl af hvad vi känna
om hans föreläsningar som af de under hans presidium på
detta område ventilerade afhandlingarna, en anhängare af de
fria åsikter i rätts- och statsvetenskap, som i gemen hystes af
hans samtid. Han var dock för mycket lärd forskare för
att taga någon lifligare del i tidens politiska debatter, och i
hans talrika bref, utgifna af M. G. Schybergson, finner man ej
häller några uttalanden i politiska frågor. Men hans lärare-
1 I ett bref till universitetets kansler C. G. Tessin af år 1760 ut-
ropar han: »Besynnerligen är nu inaterialismus mycket gängse, och
tyvärr antagen och förfäktad af de ypperste i denna världen, som säga
rent ut: apres la mort notre åme sera rendu aux elemens. De som
hålla sig vid revelationen, jämra sig öfver slika irreligionarier». Jfr M.
G. Schybergson, Historiens studium vid Åbo universitet, s. 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
