Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 HISTORIA OCH POLITIK.
excerpter, s. k. Positiones, hvilka sedermera äfven tryktes i
Nettelblads bibliotek.
Då Scarin var medarbetare i Nettelblads lärda tidskrift,
till hvilken han lämnade regelbundna meddelanden från Åbo
universitet, bl. a. en fortlöpande förteckning på akademiska
disputationer, utgifna under åren 1723—1735, den första i sitt
slag, kunna här ingående uppgifter tillskrifvas en viss trovär-
dighet. Scarins goda rykte synes då redan ha vunnit allmän
stadga. Han får i Nettelblads bibliotek epitet om sig att vara
»den ovanligt flitige, grundligt lärde och högst meriterade
professor Scarin». I det år 1728 utkomna häftet heter det att
han arbetar flitigt på åtskilliga historiska värk, bl. a. på sin
Descriptione Historica Alandiae, hvari han grundligt bemöter
Loescheri, Keysleri och Dithmari argument mot Rudbeckum
etc. För denna afhandling korresponderade han med sekre-
teraren i antikvitetsarkivet Johan Helin. Han lyckades också
förmå en vestgöta-student L. Hallborg att trycka den förra
geografiska delen af detta arbete, som utkom 1730, men den
senare historiska delen blef aldrig utgifven. Scarin har med
detta arbete lämnat ett bidrag till de under frihetstiden så
allmänna ortbeskrifningarna, men hans framställning bär ännu
en helt och hållet antikvarisk karaktär, om också med kritisk
hållning gentemot Bångs och andras tidigare framstälda hypo-
teser. Scarins intresse för afbildningar af historiska minnes-
märken framträder redan i denna afhandling, hvari Ålands
häradssigill finnes aftecknadt. Själf befann sig Scarin ännu
mycket ute på gissningarnas område och stötte icke sällan
hufvudet mot väggen, såsom han yttrar i bref till Helin x.
Genom Juustens krönika hade Scarins intresse väkts för
Finlands gamla biskopar, och han återgick till den i egentlig
mening äldste bland dem, Finlands apostel, biskop Henrik.
Efter utgifvandet af en disputation om varägerna2 begynte
han samla bidrag till S:t Henriks historia, och mot slutet af
hösten 1735 säger han sig ha lyckats förmå en ung student
Af. Fontenius att utgifva arbetet, hvaraf hälften då redan
var färdig. Men det dröjde ännu par år, innan arbetet utkom,
1 Endast några år senare utkom i Upsala en modernare beskrifning
om Åland af Kristoffer Tärnström (De Alandia, pars I 1739, pars II 1745),
som icke blott redogör för Ålands antikviteter, utan äfven för dess djur-
och växtvärld, ekonomiska förhållanden m. m.
2 De origine priscae gentis Varegorum (1734), där Scarin först häf-
dade åsikten om ryska rikets grundläggning af skandinaver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
