Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALGOT SCARIN. 145
hållas, att han vid behandlingen af dessa antikvariska frågor
med vaken kritik tillbakavisade en mängd äldre författares
oriktiga uppgifter om vårt lands forntid, bl. a. fabeln om gamla
konungar, som skulle regerat här under den hedniska tiden.
Scarin påvisar att i gamla krönikor landets namn varit Oster-
landen, medan man tidigast efter kristendomens införande fin-
ner namnet Finland användt i påfvebrefven till landets bisko-
par. Att Scarin i denna fråga ännu mycket offrat åt villfarelser,
ligger i sakens natur, men hans uppsats är likvisst ett första
beaktansvärdt försök att bringa reda i de dunkla föreställnin-
gar, som ännu på hans tid hystes beträffande Finlands forntid.
Så hade ännu år 1728 den i Upsala studerande nylänningen
Gabriel Arctopolitanus1 i en akademisk afhandling om finnar-
nes ursprung och religion (de origine ac religione Fenno-
rum) sökt vidhålla den gamla hypotesen om finnarnas härstam-
ning från israeliterna, som tidigare skulle ha bott 1 Skandi-
navien, hvarför äfven språkliga öfverenstämmelser kunde påvisas
mellan finskan och hebräiskan. Det är gentemot dylika fan-
tastiska åsikter, hvilka ännu allmänt hystes af många lärde,
särskildt i Sverige, Scarins lilla uppsats om Finland gör ett
så välgörande intryck.
Det är sålunda icke ringa förtjänster Scarin under sin
fyratioåriga lärarevärksamhet inlagt om den historiska forsk-
ningen hos oss. Han förstod att väcka intresse för under-
sökningar på den finska historiens område och gick själf i
spetsen med initiativ, samlande af material och medvärkan vid
dess bearbetande. Själf en grundlärd man med en vidsträkt
litteraturkunskap, som han ständigt sökte öka och utvidga,
ansåg han detta ej vara tillfyllestgörande, utan insåg äfven
betydelsen af arkivforskning, som han icke blott själf idkade
med ifver, utan äfven sökte intressera sina lärjungar for.
Som universitetsbibliotekarie var han synnerligen mån om att
öka bokförrådet i all synnerhet med historiska arbeten. Scarins
lärda forskningsmetod gjorde honom äfven mera kritisk gent-
emot den väfnad af hypoteser och orimliga föreställningar,
som var utmärkande för den föregående tidens historiker.
Detta är en så mycket större förtjänst, som Scarin sjalf var
ett barn af denna tid och ännu fången 1 många af dess vill-
farelser, från hvilka han aldrig lyckades fullständigt frigora
sig. Scarin var äfven vår första arkeolog. I detta afseende
1 Student i Upsala 1722, magister därstädes 1730. Dod s. a.
IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
