Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA OCH POLITIK.
150
besväras jämförelsevis litet af tidens antikvariska lärdoms-
tyngd.
Tidens första fullständiga och moderna stadsbeskrifning
var kollegan vid trivialskolan i Uleåborg Johan Snellmans1
historiska dissertation om sin hemstad Uleåborg (de urbe Uloa
1737). Förf, säger sig ha föranledts till detta arbete af pietet
och intresse för fäderneslandets minnesmärken, och han på-
pekar äfven kanslikollegiets ofvan citerade bref om nyttan af pro-
vinsers och städers beskrifning. Utan några antikvariska utflyk-
ter — endast namnets etymologi afhandlas — begynner förf, ome-
delbart med en skildring af stadens läge och storlek, uppkomst,
privilegier, styresmän, präster och skollärare. I senare delen till-
kommer framställning af stadens ekonomi, handel, hamnför-
hållanden, temperatur, invånarnes seder samt slutligen en
redogörelse för de olyckor, som drabbat staden. Snellmans
behandlingssätt af ämnet är sålunda redan för tiden fullt mo-
dernt. Han befarar också, att många skola anse hans arbete
alt för lätt och nära nog onödigt, i synnerhet de som föraktade
alt det nuvarande och för ögonen liggande och endast intres-
serade sig för det långt i tiden aflägsna. Snellman åsyftade
uppenbarligen tidens antikvariska riktning, och samma klago-
mål ljuda äfven i andra nyare ortbeskrifningar, hvilka synbar-
ligen icke voro rätt väl sedda af den för lärda antikviteter
intresserade Scarin. Däremot synes denna moderna stadsbeskrif-
ning ha blifvit populär bland den studerande ungdomen. Till
och med på vers prisades de som hade begynt skrifva om
städer. Såsom bevis på det ärofulla härutinnan framhölls
Homerus’ skildring af Troja, och Finland uppmanades att ej
glömma dem, som framdragit dess minnesmärken i ljuset.
Från en antikvarisk-lärd riktning till en fysisk-ekonomisk
gick faktiskt utvecklingen på ortskildringarnas område. Därtill
kom yttermera en öfvergång från det lärda tungomålet till
svenskan, för att till fullo markera tidens ståndpunkt och den
praktiska betydelse, som afsågs med desamma. Denna öfver-
gång skedde vid periodens slut2. Vid samma tid begynte
1 Student i Upsala 1731, i Åbo 1731, kollega i Uleåborg 1733, ma-
gister 1738. Död s. å.
I handskrift ha bevarats åtskilliga ortbeskrifnigar på svenska
redan från tidigare datum, bl. a. en beskrifning öfver Nagu socken af
Johan Salonius (1735), några anteckningar om Raumo af J. Frosterus
(1736), en berättelse om Kajana slott och stad af L. H. Backman (1739)
m. fl. Jfr R. Boldt, anf. arb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
