Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN ARCKENHOLTZ.
i6r
hafva anteckningarna fran denna tid blifvit rikligare och mera
flödande. Memoarförfattaren har dock satt sin stil och sin
personliga uppfattning på det hela.
Dessa historiska anteckningar, som författaren själf aldrig
blef i tillfälle att befordra till trycket, ha sedermera blifvit
mycket berömda af eftervärlden. De skola vid sitt första
framträdande ur den Dalinska manuskriptsamlingen ha väkt
stort uppseende. Af någon förf, ha de blifvit kallade »de
basta memoarer vi äga i vår historiska litteratur», ett omdöme
som dock tål den modifikationen, att de voro bland de bästa
memoarerna för sin tid. Med samma välvilliga öfverdrift har
det framhållits af en Wredes biograf, att han förtjänar sin plats
vid sidan af A. L. Hamilton och G. Ehrensvärd som en af
de yppersta i denna genre i den svenska litteraturen. Med
större skäl har man törhända uppfört på för:fs berömkonto,
att han kan räknas bland dem, som »mest invärkat på våra
häfdatecknares omdöme om i8:de seklets märkvärdigare svenske
män».
Till en del med samma period som i sistnämda memoa-
rer sysselsatte sig en annan samtida berömd historieforskare,
den äfven i tidens politiska strider inblandade finnen Johan
Arckenholtz1. Under en mångårig vistelse i utlandet hade
Arckenholtz icke blott bedrifvit ifriga arkivforskningar utan
äfven studerat de politiska förhållandena och Sveriges förbin-
delser med de utländska makterna. Efter hemkomsten i början
af 1730-talet hade han nedskrifvit resultatet af sina iaktta-
gelser pa utländsk botten i en politisk »Discours om Sveriges
intresse i anseende till främmande makter» (1732). I denna
skrift hade han bland annat på ett oförmånligt sätt tecknat
den ledande ministern i Frankrike, kardinal Fleury såsom en
»pfaffen- och jesuitervän, som gifvit alt för stora prof af sin
korta insikt i politiska saker i anseende till Frankrikes gran-
nar, af hvilka han hölles för dupe och åtlöje» m. m. Häraf
begagnade sig sedermera den växande hattoppositionen för att
smida ett nytt vapen mot Horn och hans politiska anhängare,
1 Född i Helsingfors 1695, student i Åbo 1713, i Upsala 1716. In-
skrifven i Svea hofrätt 1718. Företog 1720 och 1732 vetenskapliga utrikes
resor. Registrator i kanslikollegiet 1735. Afsatt på riksdagen 1738.
Dömdes 1741 till fästningsstraff, benådades 1743. Utnämdes 1746 till
bibliotekarie i Kassel med hofrådstitel. Återflyttade 1766 till Stockholm.
Död 1777.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
