Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN ARCKENHOLTZ. 163
bland hvilka Arckenholtz då redan synes gjort sig förhatlig
hos hattarne såväl emedan han i denna skrift bevisat olämp-
ligheten af en allians med Frankrike som genom några af
honom anonymt utgifna skrifter riktade rnot det ostindiska
kompaniet1. I hattlägret öfversattes Arckenholtz’ skrift till
franskan och bragtes inför Fleurys ögon, som i vredesmod
fordrade upprättelse. Häraf tog sig det vid 1738 års riksdag
segrande hattpartiet anledning att inleda en formlig förföljelse
mot Arckenholtz, det första beviset, enligt C. G. Malmström,
huru illa bestäldt det var under partitidehvarfvet med den
enskildes rätt, när densamma skulle pröfvas af politiska mot-
ståndare. Arckenholtz blef en främmande makt till behag,
mot lag och billighet förklarad förlustig sin tjänst, hans bana
afbruten, hans framtid i Sverige stängd2.
Slik orättfärdig förföljelse var naturligtvis ägnad att öka
hatet och bitterheten mellan partierna och var i så måtto en
föga väl betänkt åtgärd från hattpartiets sida. Arckenholtz
framträder nu som en mycket ifrig anhängare af mösspartiet.
Han beskyldes af sina motståndare för att på ett obehörigt
sätt ha inblandat sig i de allmänna riksdagsärendena, deltagit
i rådslag och sammankomster för att skaffa mössorna pluralitet
i stånden samt de nödvändiga penningemedlen för ändamålet,
såsom ock i egenhändiga manuskript eller en s. k. kladdjour-
nal ha tadlat och genomhäklat såväl stånden i gemen som
sekreta utskottet och enskilda riksdagsledamöter samt dessutom
fört en hemlig korrespondens samt utspridt »paskiller och
satiriske piecer». Yttermera anklagade man honom för att
olofligen. ha blandat sig i riksdagsmannavalen, att hafva sökt
värkställa en i hemlighet anlagd plan till den förra hornska
ministärens och det gamla systemets återställande samt för att
ha »plägat nära förtroende både medelst billetters växlande
och umgänge med främmande herrskaps afskickade». För
dessa försyndelser mot hattpartitet skulle Arckenholtz icke
1 »En väns bref utur Stockholm til sin goda vän uti Giötheborg
angående det här i Sverige inrättade Ost-Indiske Compagnie» (1734)
samt därpå följande tvänne svar och ett bihang, äfvensom »Närmare
undersökning om den Ost-Indiske Handelens nytta eller skadelighet
enkannerligen i anseende till Sverige» (1738). Arckenholtz hade äfven för-
fattat »Sagubrott om 1734 års riksdag», som dock förblef otrykt.
2 Ett referat af Arckenholtz’ skrift ingår i Dela Gardieska Archivet
d. XVI s. 78—81. Det slutar med följande reflexion: »Hvilket gyckel
att vilja heta frihetstid och förfölja författare af så ytterst moderata och
billiga skrifter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
