Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 HISTORIA OCH POLITIK. ________
omfattande material till Gustaf II Adolfs historia, men öfver-
lämnade detsamma åt en professor Mauvillon i Braunschweig,
som år 1746 på franska utgaf en historia öfver Gustaf Adolf.
Själf publicerade Arckenholtz under slutet af sin lefnad endast
en mindre samling Recueil des sentiments et des Propos de
Gustave Adolphe (1769), hvaraf äfven en svensk bearbetning
såg dagen. Men under den tid han ännu sysslade med sitt
stora memoarvärk, arbetade han samtidigt på flere andra his-
toriska värk af mindre omfattning och betydelse, hvilka dels
utkommo från trycket, dels förblefvo outgifna i handskrift. Af
intresse äro några broskyrer på franskax, i hvilka han upp-
trädde till försvar lör sina landsmän finnarne, hvilka uti en
i Luttich utkommande »Journal encyclopedique» hade skildrats
som fega och vidskepliga och med ringa begåfning för veten-
skap och konst. Arckenholtz tillkakavisade dessa påståenden
i sina bref, och när han själf tröttnade vid polemiken, som
fortgick i »Journalen», fortsattes den sedermera af andra.
Äfven i Sverige erhöll Arckenholtz omsider fullständig
upprättelse. När mössorna kommo till makten, beviljades ho-
nom en pension jämte uppdrag att författa konung Fredrik I:s
historia. Han återvände 1766 till Stockholm, redan åldrig vor-
den, och begynte förbereda detta värk, som han dock ej hann
utföra, innan döden nådde honom. Sitt stora och rara biblio-
tek jämte öfriga samlingar och en summa penningar till en
stipendiefond donerade han till Åbo akademi, där en minnes-
fest firades öfver honom med tal af Porthan.
Wrede och Arckenholtz hade gjort sig kända som förfat-
tare såväl af historiska memoarvärk som af politiska brosky-
rer och betänkanden. Frihetstidens partiförhållanden voro äg-
nade att uppamma ett politiskt skriftställeri, som redan på
1740-talet begynte taga fart, ehuru dess blomstringstid först
inföll under nästa period, då genom den nya tryckfrihetslagen
alla hinder för en sådan litteraturs framträdande voro aflägs-
nade. Tidigare var det en ingalunda ofarlig sak att i strö-
skrifter uttala sina tankar i politiska ämnen, såsom Arcken-
holtz’ exempel nogsamt utvisar. Tidens politiska författare
måste därför iakttaga en sträng anonymitet för att ej blifva
utsatta för förföljelser och repressalier. Deras skrifter tryktes
1 Lettre aux auteurs du Journ. Encyclop. de Liege au sujet des
rémarques sur les Finnois (1756) m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
