Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. MENNANDER. 205
liga teologin eller den teologiska naturvetenskapen talrikt
representerad, men utvecklingen gick dock säkert mot den eko-
nomiska vetenskapen, som redan under Mennanders ledning
tillkämpade sig alt större terräng.
På det rent naturalhistoriska området kan man som en
nyhet anteckna, att studierna i botaniken hade fortskridit så
långt, att man redan sysslade med växtanatomiska och växt-
fysiologiska ämnen, såsom om växternas blad och rötter,
om växternas näring och transpiration, samt i dessa ämnen
uttalade sunda och riktiga åsikter, som icke jäfvats af senare
tiders forskningar1. Bland nya ämnen inom fysikens område,
som nu togos till behandling, möter man nu äfven för första
gången några meteorologiska, och i en af dessa afhandlingar
ingår bl. a. en entusiastisk uppmaning till meteorologiska ob-
servationers anställande i Finland, ett vittnesbörd om det friska
uppsving, som naturvetenskaperna vid denna tid gjorde hos
oss 2.
Den redan af Brovallius inaugurerade behandlingsmetoden
förblef fortfarande tongifvande. Så förekommer i hvarje af-
handling en afdelning, som sysselsätter sig med nyttan af det
behandlade ämnet, och rätt många af dissertationerna äro ute-
slutande ägnade till påvisande af denna sida.
Lika litet som Brovallius hade Mennander som naturve-
tenskapsman någonsin brutit med teologin, utan tvärtom sökt
ett konstladt samband med densamma. Hvar man slutligen
hamnade i sådana för oss löjliga, men för tiden synnerligen
karaktäristiska sträfvanden, visar redan Mennanders lärare-
värksamhet. Man nöjde sig ej mera med att på den naturliga
teologins väg genom allmän naturbetraktelse och på grund af
det helas harmoni sluta sig till Guds existens och söka be-
visa hans egenskaper. Man gick nu ett steg längre, fasthål-
lande vid att alt lefvande i naturen från det största till det
minsta talade till oss och undervisade oss om skaparens ända-
mål och vilja samt lärde oss att beundra hans vishet och
älska hans godhet. På denna grund upptog man enskilda
grupper af naturföremål till närmare undersökning för att hos
desamma söka bevis för de teologiska lärorna om det högsta
väsendet. Sålunda uppstod denna märkvärdiga företeelse i
1 Se närmare härom Hjelt, anf. arb. s. 100—109. Jfr äfven J. J. Chy-
denites. De naturvetenskapliga studiernas första uppträdande vid finska
universitet (Litteraturbladet 1857 s. 316).
2 Slotte, Matematikens och fysikens studium s. 170—184.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
