Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OECONOMI.
ovilkorligen förutsatte en fullständig kännedom om dess natur-
beskaffenhet, jordbruksförhållanden, alstringsförmåga 0. s. v.
Därmed sammanhängde frågan om en ny skattläggning, hvarom
yrkanden redan hade gjorts vid tidigare riksdagar, särskildt på
grund af de höga och ojämt fördelade jordskatterna. Deputa-
tionen förordade äfven allmän skattereglering, och i samband
härmed hade Faggot1 föreslagit nytt skifte af jorden, så att
hvarje hemman skulle fa sina ägor i ett stycke. Äfven skogs-
markerna borde utskiftas och jämnare fördelas. Det har med
rätta påpekats, att detta märkliga förslag i sig innebar upp-
slaget till ett blifvande storskifte. Då man likväl ännu ej var
viss på möjligheten af ett sådant storskiftes utförande i större
utsträckning, föreslogs att början skulle göras med försöksskif-
ten i Österbotten, där missförhållandena i jordens delning sy-
nas ha varit större än i öfriga landskap. Det slutliga utfö-
randet af detta förslag, som äfven omfattades af deputationen,
blef dock framtiden förbehållet.
Bland de hinder för landets ekonomiska uppblomstring,
som deputationen sökte aflägsna, var äfven det tryckande han-
delstvånget, som värkade rent af förlamande på alla de städer,
hvilka ej voro i åtnjutande af stapels,tadsrätt. I detta afseende
stodo frihetstidens politiker ännu på föråldrad grund. Man
gjorde visserligen stora ansträngningar för uppmuntrande af
utrikes handeln genom understödande af särskilda handels-
kompanier, bland hvilka" det ostindiska kompaniet var det
märkligaste, men beträffande inrikes handeln gynnades några
få större städer på de mindres bekostnad genom trånga och
kortsynta förbud för desamma att drifva direkt handel med
främmande orter. All handel måste gå genom de gynnade
städerna som mellanhänder. Mot detta handelstvång hade här
redan tidigt rest sig en kraftig opposition. De mindre stä-
derna begynte vid riksdagarna yrka på att få samma handels-
förmåner som de större städerna. Särskildt voro de små öster-
bottniska sjöstäderna ifriga i dessa yrkanden.
Det har redan nämts att den österbottniske studenten P. N. Mathe-
sius i sin gradual afhandling om Österbotten som ett af landskapets mest
trängande önskningsmål framhöll beviljandet af stapelstadsrätt åt någon
af dess städer. En mäktigare och inflytelserikare talman erhöll detta
1 Faggots till oeconomie deputationen ingifna betänkande om Fin-
lands upphjälpande föredrogs äfven i konsistorium i Åbo och öfver-
lämnades åt dess ledamöter, för att dessa skulle- yttra sina tankar öfver
detsamma. Jfr Cons. Prot. 3/12 174.5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
